Lgh

Några fler bilder på lägenheten. Nu har jag kommit i ordning. TV:n sitter uppskruvad på väggen. En bild på badrumsskåpet som jag målade får ni också. Ni ser också där jag sitter vid datorn i min kombinerade bokhylla/skrivbord. Den näst översta bilden är tagen från sängen. Allt skräp och rat som ligger kring soffan är mina virkprojekt och plugg.

Så.
/E

Utmattad

Jag har känt en sån otrolig trötthet de senaste två dagarna. Jag är stressad och hinner inte med det jag borde. Jag känner inte att jag kommer till min rätt som person. Jag känner inte att jag upplevs på det sätt som jag själv ser mig. Jag är egentligen en ödmjuk, glad och omhändertagande person. Jag är en god lyssnare och har stor empati. Var den här missunsamma, trötta, irriterade och egocentriska människa kom ifrån, det vet jag inte.

Igår fick jag regrediera och bli kramad. Calle lagade god mat medan jag halvlåg i soffan. Skön nattsömn gav mig lite återhämtning, men efter en heldag med föreläsningar och ett par timmars pluggande om nya ämnen är jag slut. Jag har tvättstuga, ett diskberg och matlagning framför mig. Antingen behöver jag en husa, eller 28 timmar/dygn.

/E

Det är du värd

Något som jag tycker är väldigt roligt är reklamerna för L'Oreal -Because you're worth it. Jag är värd vadå, en mascara som förlänger, förtjockar och gör mina ögonfransar finare? Tack, jag känner mig så värdefull.

Det vore roligare om deras slogan var Vill du vara fin, så får du lida pin -L'Oreal.


/E

Som ny

Igår överlevde jag mitt första intensivpass på friskis och svettis. Det var roligt och riktigt jobbigt. Efter någon timma i badkaret med tända ljus satt jag i soffan med te och virkade. Har kommit riktigt långt på en till sjal.

Jag har tagit många saker för sanningar. Det här är något som får mig att undra.

Ja, det är allt.
/E

Retreat

Mitt öga är fullt av bjälkar nu för tiden. Det är för många krav och de kommer alla från mig själv, med viss påverkan från andra håll. Allt är fel, det politiskt korrekta är präktigt, det kontroversiella är barnsligt. Mellantinget är mesigt och där befinner jag mig i alla lägen.

I basgruppen (som är det forum där vi ska lära oss i PBLs anda) känner jag mig otillräcklig och aldrig tillräckligt påläst. Boken som jag köpte för +800kr passar mig inte alls. Jag förstår den inte. Gör det mig till ointresserad, dum eller halvhjärtad? Halvintressarad och halvbra på mycket. Medelmåtta -mitt ledord.

Jag måste handla. Utgifterna står mig upp i halsen. Och jag har bara mig själv (och bredbandsbolaget+studentkortet) att skylla.

Jag kokar ägg som ska bli min lunch. Jag vill inte ha dom hårda, inte lösa. Utan ett mellanting. Medelmåtta.
/E


Måste säga: Al Gore åker några varv runt jorden i sitt privata jetplan med sitt fredspris och pratar koldioxid. Det måste vara höjden av ironi.

Måttet

Återigen. Vi vet att män och kvinnor visar olika symtom vid hjärtinfarkt (och att män får bättre vård). I den bok jag läser om detta beskrivs mannens symtom som typiska och kvinnans symtom atypiska, utan att ens beskriva hur kvinnans symtombild ser ut. Mannen är måttet.

Som jag skrev en gång för ut "Människan kan inte flexa armbågen, bortsett från kvinnor och barn". Mannen är människa, men kvinnor och barn det är någonting helt annat. Trots att de i detta fall var i majoritet.

Det är tungt att plugga med genusglasögon.
/E

Är huvudet dumt...

Jag skulle egentligen skriva läkemedelstentan nu. Jag var dum nog att glömma att anmäla mig till tentan. Imorse var vi 7 stycken som stod utanför tentasalen och väntade på att det skulle bli en plats över. Det blev 6 platser över och jag stod sist på listan. Så här sitter jag och letar efter en syndabock. Kunde dom inte pressat in en till bara? Det är ju bara mitt eget fel, men det känns lite som att dom inte kunde ta in alla för att vi inte ska tro att man kan komma dit oanmäld och det ska lösa sig ändå.

Dumt av mig. Jag behöver verkligen den här chansen då mina mattekunskaper är bristfälliga och man har inte hur många chanser som helst.

Nåja. Jag får väl plugga då, fast jag helst vill cykla hem och krypa ner under täcket igen.
/E

Här kommer dom!

Ida utmanade mig:
8 fakta

* Jag hatar sladdar. Det är det fulaste jag vet. Just nu har jag dragit sladdar runt hela lägenheten. Jag sliter upp lister och skruvar bort trösklar -allt för att dölja dom. När kommer trådlös el!?

* När jag går upp på natten för att kissa, vilket jag nästan alltid gör vid 4-5tiden, så tänder jag inga lampor, men jag brukar blunda. Det ökar förmågan hos mina andra sinnen tror jag. Faast.. det var ju lite galet när jag stod där på toaletten, blundade och flaxade med armarna för att hitta dörren. Tillslut insåg jag att jag stod och flaxade över badkaret åt helt fel håll..

* Jag lovade mig själv att inte vara en miljöbov och sluta diska under rinnande vatten. Det har inte gått så bra. Däremot är jag en trogen sopsorterare och det skär i hjärtat vid tanken på att slänga en konservburk i brännbart.

* Jag minns hur konstigt jag tyckte det var med höger och vänster när jag var liten. Att när jag gick åt ett håll så hade jag huset till höger, men när jag vände så var höger åt andra hållet. Jag exprimenterade med att lägga en sten i fickan och se om den bytte ficka när jag vände. Det gjorde den inte.

* När mina föräldrar gifte sig -88, fick de i present att sova på hotell. Då hade jag redan blivit hemskjutsad och nattad. När jag vaknade på morgonen och skulle gå till mamma å pappas säng låg min faster och hennes man där. Jag minns hur jag bara stirrade på dom och gick tillbaka till min säng. Sedan låg jag där hela dagen och stirrade i taket tydligen.

* Jag läser aldrig folks tidningar/böcker på toaletten. Jag är fullkomligt övertygad om att dessa är täckta med bajspartiklar.

* Jag är väldigt orolig av mig, under denna hårda yta :P Jag är ofta rädd för att någon av mina kära ska råka ut för en olycka/sjukdom eller så. Jag mår oförskämt bra just nu och trivs med allt (bortsett från min avsakad av studiemotivation). Ibland skämmer det lite. Man kan ju inte alltid må bra. Jag kommer ibland på mig själv med att vänta på smällen.

* Jag har två personligheter. Mitt andra jag är inte helt politiskt korrekt och skapades i frustration en kväll när jag och pappa räknade matte. Denna personlighet hjälpte mig igenom matematiken och var nog nödvändig för min existens. Nu för tiden visar hon sig sällan.


Det var det. Jag utmanar Pappa, Kerstin, Hanna och Towa.
/E

Woooohow!

Vilken kväll! Vi åt lasagne hos mig och skrattade massor. Det hela började i ett allvarligt samtalsämne. Vi berättade våra egna och kompisars berättelser om att slå ner/springa ifrån killar som på olika sätt varit hotfulla. Vi gick även igenom olika självförsvarsgrepp och rörelser. Sedan efter galna historier, ost och kex trampade vi neråt stan. Efter en del velande gick vi in på en klubb och drack drinkar tills vårt bort blev överfallet av brats. Inte kul. Vi dansade en låt -Sahara Hotnights Visit to vienna. Bra. Sedan cyklade jag hem, faktiskt inte lika rädd som annars. Mest för att det var mycket folk i rörelse på cykelbanorna.

Det är värdelöst och väldigt irriternade att man ska behöva begränsa sig och välja sina vägar när man är ute på nätterna. Inte bara på nätterna. För några veckor sedan inträffade en våldtäkt en lördags eftermiddag nära centrum. Var har det gått fel någonstans? Fullkomligt obegripligt.
En helt annan sak är: hur tänker man när man gnider sig mot valfri tjej på dansgolvet? Har någon lyckats med sådan raggning??

I övrigt, jag har klippt mig. Nu ser jag inte längre ut som en afganhund.
Godnatt.
/E

På tork

Igår blev det träning. Vi sprang 2,5+5 km och körde styrka. Riktigt skönt i höstluften. Sedan trampade jag iväg till Emma för trevligt sällskap och scones. Vi såg Sicko, och jag har drömt om den hela morgonen. Det hela är hemskt, faktiskt. Det blev en sen kväll. Halv två cyklade jag hemåt. Jag är less på att vara rädd och hela tiden på min vakt när jag är ute själv på nätterna. Riktigt less.

Imorse släpade jag mig ur sängen klockan 7 och gick ut till tvättstugan. Nu hänger tvätten på tork i torkrummet. Torktumlaren fungerade inte så jag har trosor och strumpor hängandes i hela duschen. När den har torkat ska jag till stadsbiblioteket och räkna läkemedelsberäkning med Helena.

Ikväll blir det middag hos mig och sedan kanske vi går ner på stan och "tar en öl" som man säger, även om ingen dricker öl.
/E

Frost

Sista dagen på praktiken för denna period. Jag hade faktiskt en riktigt bra dag men en härlig handledare. Nu saknar jag brist på inspiration gällande middagen och funderar på pizza. Regnet öser ner och jag är inte alls så sugen på en springtur med hård styrka som tidigare idag.


Nu börjas det. Imorse/inatt (05.00) var det frost. Snart härjar frysta cykellås, iskall sadel och blöta jeans.
/E

Rättvisa

Jag känner att jag inte beskrivit boken Bitterfittan riktigt bra. Den tar inte upp enbart det jag skrivit om. Det som mest sammanfattar boken är undertiteln "Hur ska vi någonsin kunna få ett jämställt samhälle om vi inte ens klarar av att leva jämställt med den vi älskar?". Den handlar mer om jämställdhet i en hetrosexuell parrelation. Om tvåsamhet och vad som förväntas av mamman/kvinnan och pappan/mannen. Det är en mycket läsvärd skönlitterär bok. Alla borde läsa den, mest de som inte håller med. Även ni kan känna igen er, tror jag.

Jag får tjata om detta hur mycket jag vill! It's my blogg!

Idag har jag varit duktig. Ikväll ska jag träna, virka och se på Grey's. Avslappning.
/E

Du då?

Ok, jag är en bitterfitta.. MEN

Vill du att din dotter ska behöva växa upp med killar som taffsar och säger hora när hon går förbi?
Vill du att din son ska säga hora till tjejer? Killar gör det för att känna sig överlägsna, säger dom själva.
Vill du att din dotter ska tjäna mindre än en kille på samma jobb?
Vill du att dina barn ska välja yrke efter kön och inte efter intresse?
Vill du att din dotter ska gråta sig igenom Cosmopolitans ouppnåliga ideal på kvällarna i sitt tonårsrum?


Det kanske du vill. Du kanske är en av alla dom som håller med och tycker att tjejer ska vara tjejer (=tillbakadragna, tillgivna och frökens hjälpflicka) och killar ska vara killar (=tuffa, hårda och känslokalla). Du kanske tycker att hela den här feministgrejen har gått för långt (är det något som har gått för långt så är det ju feminismen!), man måste ju kunna leva med att bli kallad hora nån gång i veckan. Och om en tjej dansar på krogen, då ber hon ju om det. Du kanske är en bakåtsträvande, gammaldags person. Isåntfall -skaffa inte barn. Bli inte lärare.


Det här är inte något som jag hittar på. Något som jag tar ur luften. Det finns massor av fakta och statistik. Hälften av alla tjejer i skolan har utsats för sexuella trakasserier. Jag är inte ett dugg förvånad, för jag vet hur det såg ut när jag gick i skolan. Jag har själv gråtit över cosmopolitan och tänkt att så där kan jag aldrig se ut, så där kan jag aldrig vara. Det här är ett problem -på riktigt.


Och jag är arg -på riktigt. Har man en gång tagit på sig glasögonen och sett, så finns det ingen återvändå.
/E

Hora

Boken Bitterfittan beskriver många tillfällen av förtryck som troligen varje tjej har upplevt. Läsningen har för min del lett till följande reflektioner:


Som flicka lär man sig väldigt tidigt att det är det yttre som uppmärksammas. Det är kläder, bröst, frisyrer, killar som rycker i BH-banden och vid varje tillfälle nyper tag i det dom kommer åt. Så gör han bara för att visa att han gillar dig, förklarar fröknarna. Ok, som flicka ska du alltså bli smickrad när någon vill ta på dig, eller kommentera ditt yttre vare sig du vill eller inte. Samtidigt lär man sig som flicka att inte visa någon form av lust. Tjejen har ingen sexualitet, medan killen är hormonstinn till bristningsgränsen. -Redan som pojkbebis är det ok att vid tid och otid leka med snoppen (detta verkar följa med många killar långt upp i åldrarna) medan flickbebisen inte ens har ett användbart namn på sitt könsorgan- Tjejer som begått misstaget att följa tonårshormonerna får snabbt rykte därefter. Jag har vid många tillfällen blivit kallad hora. Det sa dom berodde på att jag kramade så många av mina killkompisar. Det var nog en förmildrande förklaring. Det berodde nog snarare på att jag var den de kom åt att nypa mest, och jag förstod inte att säga ifrån. För jag skulle ju bli smickrad. Vilket jag hade lärt mig att bli, tills det gick över gränsen. Flickan får inte säga Ja, men hon kan heller inte säga Nej. Gör hon det är det säkerligen ingen som lyssnar.


Den här boken gör mig arg och uppgiven. Hon beskriver så klockrena situationer som jag kan känna igen och andra som jag chockas över och hoppas att det är påhitt. Jag har massor av vänner som beskriver liknande situationer. T.ex. en tjej som inte fick välja träslöjd för att killgruppen där var så bra och homogen. Det ville man inte förstöra. Så hon fick allt ha syslöjd. Vilken tjej har inte suttit mellan de bråkiga killarna i klassen som någon slags ordningsmamma och själv inte kunnat räkna ett tal? Och visst har väl de flesta tjejer blivit kallade hora vid ett eller flera tillfällen. Kanske för att hon följde lusten och bara levde, precis som de flesta killar alltid fått göra.


Ja fasen vad jämställt vårt sverige är. Nu lutar vi oss tillbaka och nöjer oss här, för vi har ju faktiskt kommit så förbaskat långt!

Jämställt? På med genusglasögonen.
/E

Shopping

Jag har köpt en kappa idag. Jag spontanshoppade för 800kr, får man det när man är student? Jag tror inte det, men jag gjorde det ändå. Jag ska gå runt lite i den här hemma och känna om det är något för mig. Jag har nog aldrig ägt en kappa förut. Den här är A-formad och fin med med ett skärp. Armarna är vida och lite korta. Kragen går att knäppa till hälften ungefär. Riktigt söt.


Jag är på bättre humör efter en runda och en panini med Emma på stan. Jag köpte även knoppar till garderoberna. Svarta. Bilder på det kommer så snart jag köpt en spegel, (ev målat schablon) och fått liv i min kamera.
/E

Självkritik

Jag är nog lite sur och bitter. Varje ledig dag så försöker jag kliva upp ur sängen när jag vaknar runt 8, men det verkar totalt omöjligt trots att jag inte är speciellt trött. Jag har en lång att-göra-lista, allt känns halvfärdigt och halvhjärtat. Lägenheten är inte som jag vill ha den och mina studieuppgifter är inte så engagerande och roliga som de skulle kunna. Jag har två praktikdagar kvar. Jag är trött och less för att jag inte kommit så långt i min utveckling som jag hade föreställt mig. Visst känner jag mig ganska säker på att sätta PVK, blanda dropp och ge läkemedel. Men jag känner mig helt bortkommen i övrigt. Jag känner inte igen mig själv riktigt. Jag kanske är överdrivet självkritisk, sådan har jag alltid varit. Idag borde jag plugga. Jag har läkemedelsberäkningstenta på måndag, 100% rätt krävs. Jag ska kunna massor om hjärtsjukdomar också men läser och antecknar halvhjärtat. Och jag vet att detta kommer att slå tillbaka på mig när tentan är den 3/1. Så jag vet ju vad jag gör i jul. Pluggångest, var ordet.
Jag blir arg för att vi lär oss en sak i skolan, men det ser ut på ett annat sätt i verkligheten. Den läkemedelsberäkning vi lär oss finns det i stort sätt ingen på min praktik som behöver räkna. Inte i den utsträckningen som skolan framställer. Jag förstår att vi måste kunna för att kontrollera och ha en rimlighetskänsla men..! Skolan framställer det också som att det finns all tid och alla resurser att jobba på ett visst sätt. Man ska t.ex. byta pvk var 12 eller vad 24e timma, hur det nu är. Men på en avdelning där i princip alla har en pvk så kan man inte byta alla en gång om dagen. Man skulle inte ha tid att göra någonting annat än det isf. Skolan får det att låda som att det är den enskilda sjuksköterskans fel att detta inte blir gjort, när det egentligen beror på att det isf är för få SSK eller för lite tid.


Alltid när jag är stressad så snurrar allt som ska göras i huvudet på mig. Artikelanalys, utvärdering, tenta, samtalsuppgift, omvårdnadsbedömning, läkemedelsberäkning. Sedan avslutas det alltid med också måste jag gå med i vårdförbundet också!! Där någonstans kommer paniken. Det är något jag aldrig tänker på när jag inte är stressad. Konstigt.

Sedan undrar jag vad det är för fel på 16åriga killar i grupp. Varför handlar hockeyhejarramsor om att motståndarlaget är tjejer? Och varför sjunger medelålders gubbar med? Jag är glad att jag inte är speciellt hockeyintresserad. Där verkar den där attityden och vidriga jargongen verkligen finnas!

Uppmaningar:
Läs boken Bitterfittan.
Lär dig lite om te.

Halvhjärtat
/E

Kärlek

Igår när jag kom hem från praktiken tog Calle emot mig i hallen. Han hade lagat kronärtskockor, tänt ljus och ställt fram ost och kex. Han är för underbar! Det var tänkt som en överraskning, men jag råkade avslöja honom. Jag var minst lika glad ändå och kronärtskockor är riktigt gott, fint och roligt att äta.




/E

Uppdatering

Det var länge sen jag skrev. Det ligger delvis i att mitt internet varit nere i tre dygn, och i brist på tid/vilja.

Igår målade jag hallen. Riktigt fint blev det i en härlig grå ton. Nu ska jag bara klura ut vilken färg jag ska ha på schablonerna. Bilder kommer så fort jag är klar. Jag har även köpt en TV. Helt galet. Nu har jag en platt liten tv på 20", lagom i min lilla lägenhet. Den ska hängas på väggen så snart jag får tag på ett väggfäste.

Igår var jag och Calle på Hjärta till Hjärta, second-hand. Jag letar efter en låg bänk/sideboard typ 170 långt och kanske 50cm högt, men det verkar totalt omöjligt. Jag hittade däremot en fin fåtölj, men slog inte till pga platsbrist.

Jag ska ha praktik i helgen. Inatt sover jag i motala. Det har varit krångligt med praktiken. Jag har på 5 pass gått med 4 olika handledare. Tanken är att vi ska ha max 2 stycken. Jag hinner inte lära känna någon av dom, och måste hela tiden visa hur långt jag har kommit. Det jag gör är ju på deras ansvar, så dom måste ju veta att jag kan. Jag hoppas att det löser sig i helgen.


/E

Lördag kväll

Jag sitter på golvet med datorn. Nätverkskabeln räcker inte så långt. Jag skulle plugga, men blev för inspierad -jag ska måla om! Hallen ska bli grå, istället för rosa. Jag ska köpa nya knoppar till garderoberna i någon rolig färg. Kanske blir det mönster på garderobsdörrarna i en annan gråfärg, eller möjligen grå och mönstrad tapet. Det ska bli roligt! Jag ska måla om bokhyllan, troligtvis och ett par hyllplan som ska sitta på väggen. Det är ett måste då jag snart har alla träslag som finns i min lilla lya, inte alls fint. Jag blev så inspirerad att jag glömde bort mitt te som fortfarande står och blir rumstempererat.

Jag har tankar på att köpa en väggtv. Betydligt mer praktiskt än den stora klump till tv som tar upp säkert 1kvm av de få jag har! Betalar jag 6kr om dagen för att titta på den (grr på RT Kiruna) så måste jag väl få ha en bättre? Det som väger emot är mina tankar om överkonsumtion. Jag har en tv, och den fungerar alldeles utmärkt.

Det blev en springtur idag, med otroligt ont i magen så det gick i slow-motion.
/E

Trygghet

När jag cyklar på kvällen/natten när det är mörkt så brukar jag försöka cykla som en karl. Lite mer bredbent, försöka få axlarna att se större ut, dra upp luvan över huvudet. Av någon anledning så tror jag att jag är mer säker då. Det hela faller väl på min sk. damcykel och inte så stora fötter. Om jag dessutom råkar ha kjol, tighta jenas eller klackar så går det inte att lura någon. Då är det bara att cykla fort och att välja upplysta och trafikerade vägar.

Ska det vara så?

Nu är Julia iaf inflyttat i den nya lägenheten. Detta med hjälp av en alldeles utmärkt kundvagn. På/i den flyttade vi allt från påsar och kartonger till säng, bord och TV. Tur att hon inte flyttade så långt.
/E

Bilder på lägenheten -på begäran

Ja.. här är lägenheten. Översta bilden visar min toamöbel från RödaKorset, 50 pix var den värd! Sedan mitt bedårande kök som behöver en pall då förvaringen är hög och smal. Jag har kylskåpet på frysen (som många andra, så klart), ugnen på kylskåpet och en mikro ovanpå ugnen. Jag använder inte mikron, kanske för att jag inte når den?
I mitt köksfönster står massa burkar med te, ris, bulgur och annat. Jag är mest nöjd över min müsliburk som löst mitt frukostproblem åt mig. Vem blir inte sugen på fil med en sån burk? IKEAsoffan hämtades i en stor kartong. Jag är en förvånadsvärt duktig skåpbilschaufför! Soffan har piffats upp med mitt favorittyg och sängen har ett eget litet krypin bakom drapperierna. En prima studentlya på 26 kvm.
Igår var Calle här och hjälpte mig med slagborren. En lampa sitter nu i hallen. Vi fick skruva de små skruvarna med en nagelfil. Nagelfilar har oanade kvalitéer och är helt klart underskattade! Jag sågade även hatthyllan som gick från en meter till lämpliga 55 cm. Den är uppskruvad i hallen och jag slipper ha jackor över hela lägenheten. Det enda som saknas nu är tavlor. Jag har beställt förstoringar av några NyaZeelandsbilder och väntar på dom. Sedan får grannen stå ut med spikande.


/E

Svampo och barnens bibel

Det tar sig i lägenheten. Verktygslådan står inte längre och skräpar. Jag har gardiner, dukar och en ugn! Ännu inga tavlor, ingen hatthylla eller lampa i hallen. Men det tar sig. Sara var här ikväll och lagade smaskig mat med mig. Sedan drack vi te, läste -tro det eller ej- barnens bibel och såg med ett öga på tv. Vi läser barnens bibel i utbildningssyfte, för ännu orkar jag inte läsa hela riktiga bibeln. Jag ser det som allmänblidning att kunna lite om historierna, var våra ordspråk kommer ifrån osv.

Praktiken går framåt. Jag har satt PVK (sånnadär droppnålar som sitter kvar i armen, ni vet) på två livs levande människor. Imorgon går jag kvällspass och sover sedan i Motala för att slippa kliva upp så tidigt och åka buss.

I helgen fyllde Calle år. Vi åkte till Borås och firade med god marängtårta och en lugn helg. Vi försökte plocka svamp, men då ingen av oss kan blev det lite svårt. Vi fick nog mest hem oätliga/giftiga svampar och en blodriska. Hm... Bättre lycka nästa gång. Kanske behöver jag en svampbok, eller Tove.


Bilder från lägenheten kommer vid annat tillfälle.
Godnatt nu
/E

Som fisken

Jag är inflyttad i lägenheten. Allt är nästan klart, bortsett från att jag inte har någon lampa i hallen, inte heller en hatthylla (den förra var oerhört ful, så den skruvade jag bort det första jag gjorde. sen lyckades jag köpa en som är 1m lång, till en vägg som ät 50cm.. hur tänkte jag då?), inga tavlor på väggen och inget att använda som städskåp. Men jag trivs! Den är fin och inredd a la Emilie.

Imorse/natt klev jag upp 04.15 för att 05.33 ta bussen till Motala på min första praktikdag. Jag är på en medicinavdelning och har idag mest gått omkring som ett frågetecken efter en undersköterska. Om nån dag ska jag få gå med en sjuksköterska innan dom låter mig springa fritt. Detta kan bli riktigt roligt!

/tröttE

Löner -En kvinnofälla

Jag har läst i SCB:s lönedatabas om sjuksköterskans lön. En manlig sjuksköterskas lön ligger ca 1000 kronor högre (utom för ett par SSK i åldrarna 18-25, då har kvinnor 100 kr mer). Det sägs att man med högre löner ska locka fler män att jobba i vården. Visst vill vi ha fler män i vården, men finns det någon som lockar kvinnor in i ett mansdominerat yrke med högre lön? En manlig bank-VD tjänar ca 2000kr mer än en kvinnlig. En manlig brandman som jobbar för kommunen tjänar ca 4000kr mer än en kvinnlig. Ser ni mönstret? Varför accepterar vi det här?


/E

Surkärring -en kvinnofälla

Jag har flyttpackat lite nu, 4 kartonger, och ändå ser det ut som att inget är nerpackat. Hur ska detta sluta!

Jag är trött men överväger ändå en springtur. Jag har fortfarande brutal träningvärk i magen och bröstmuskler efter senaste mördarpasset. Usch, kände genast hur orken rann ur mig. Ett varv i skogen känns oerhört långt borta.

Igår år vi god middag hos Linda. Det blev blåbärspaj till efterrätt, idol på tv och väldigt trevligt sällskap! Angående idol: jag är helt säker nu, jag gillar inte det programet. Elakheter rakt igenom. Förnedrings-tv och fruktansvärt elakt. Sen att vi tycker att det är underhållande, det är ännu hemskare! Elaka, vassa kommentarer som det säkerligen fliats på innan sändning. Usch. Låt folk ha sina drömmar, orealistiska eller ej!


/E

Höst

Jag brukar medvetet cykla över löv på vägen för att det prasslar så fint!

Min vän Rudolph har tagit bilden.
/E

Slut

Jag har precis varit med om det sjukaste, jobbigaste och skönaste träningspasset i mitt liv. Styrka tills musklerna skakade, intervall och spurt tills benen ramlade av. Aaaaaah. Nu ska jag äta, duscha och stupa i säng.

Jag är GRYM.
/E

Ett par ord.

Jag bloggar mindre nu. Det måste vara positivt.

Igår var vi på nollans sittning och firade att dom blivit ettor och att vi är lediga från allt äventyr. Det var en bra kväll. Idag bjöds det på brunch hos Emma och Tove. Pannkakor, frukt, bröd och massa goda grejor! En perfekt start på en annars så tråkig söndag. Jag är trött, men har försökt att plugga lite ändå. Har massor att göra, men inte riktigt de böcker som krävs. Tack och lov att internet finns!


Annars har jag inte besvärat mig med någon särskild tankeversamhet idag.
/E

Suris

Det är lite småhöstigt i luften. Jag sitter vid köksbordet och pluggar smärta. Intressant men krångligt med alla nervfibrer. Annars är det en del annat som tar min tid, men efter lördagens bravader är jag ledig från det och kan ägna mig åt skolan och umgänge. Och åt flytten. Den 14e har jag tillgång till lägenheten. Då ska jag mäta och troligen tapetsera en liten fondvägg. Sedan ska jag flytta så mycket innan den 19e då jag börjar min praktik i Motala på Medicinavdelningen. Jag vill måla om köksbordet, men börjar inse att det är ett jättejobb. Jag behöver köpa/hyra/låna en bandslip och slipa bort laseringen, eller vad det är. Sedan vill jag måla eller betsa bordsskivan brun och benen vita. Det skulle bli hett!


Jag må vara oerhört konflikträdd, men det betyder inte att jag aldrig blir arg. Visst blir jag det, men är väldigt bra på att bita ihop och räkna till tio. Allt för att inte skapa en -i mina ögon onödig- konflikt. Som jag ser det så finns det väldigt många onödiga konfliter, några onödiga diskussioner och framförallt -onödiga ilskor. Jag ser det så att det enbart skadar mig att bli arg på småsaker. Visst blir jag sur och grinig många gånger, och absolut irriterar jag mig vissa dagar på att folk går 5 i bredd över hela vägen, men det hjälper ingen att jag blir arg, allra minst mig. När jag blir arg på dom där som går i bredd, så handlar det säkerligen om projektion. Jag är egentligen arg på någonting annat.
Jag kan ha fel. Kanske resulterar detta "tillbakahållande" i att jag en vacker dag exploderar över någon liten stackare som var på fel plats vid fel tillfälle och med fel ord i munnen. Det får vi se.



Det är väldigt obehagligt med människor som har slutat tänka och ifrågasätta.
/E

En känsla.

Vad händer när man dör?
Vad händer med medvetandet, med människan?
Finns Gud?
Är rymden oändlig?
Vad gör barnen i Tanzania just nu?
Sitter någon och tänker som jag?

När frågade du dig dessa frågor senast? Dom får en att känna sig ganska liten. Jävligt liten. Ditt liv kretsar runt dig. Resten av jorden då, vad händer där? Konstig tanke som inte går att greppa.


Kan man inte bara få tro och hoppas ibland? Utan vetenskapliga bevis, kemi, logik och matematik? Måste saker stå i illustrerad vetenskap, med citat av stora forskare, för att vara sant? Kan man inte få kasta sig huvudstupa in i någonting på en känsla istället för på en ekvation och en sannolikhetsberäkning?

Jo. Det tycker jag.
/E

Diamant

Hur gick det till när ditt vardagsliv kostade flera, flera tusen kronor om dagen? Du har mer än du någonsin behöver. Du har mer än du någonsin behöver för att överleva. Jag kan bli så enormt ledsen och förbannad på människor som drar in sjuka mängder pengar utan att göra något vettigt för dom. Kanske köper du ett hus, en lägenhet, en häftig bil eller en ring med stora diamanter. Men vem hjälper det? Den diamant som sitter på ditt finger kanske kostade flera människors liv. Den mat som du, och jag slänger varje dag skulle kunna ge liv åt massor med människor. Vad FAN tänker vi på!? Hur kan en bit hårt sammanpressat kol göra människor fullständigt galna?

Jag blir arg. För jag behöver inte snabbt internet, ny telefon, dyra jeans och glänsande juveler. Tänk om jag, istället för att köpa minne till datorn gav bort samma summa till någonting vettigt. Skulle det hjälpa då? Skulle världen bli bättre och mer rättvis? Skulle barn slippa vara barnsoldater? Vad vet jag... Kanske hamnar pengarna i fel händer. Vad kan vi göra!?


Kanske är det så som det sägs i filmen Blood Diamond, att Gud -om han finns- har tagit sina händer från den här världen för länge sedan och att han inte kommer att förlåta oss för vad vi gör mot varandra.
Den summa pengar som det kostade att göra den filmen skulle kunna rädda tusentals, troligen hundratusentals människor. Det är sjukt. Det här är en sjuk värld. Nu går jag och lägger mig. En läkemedelstenta är trots allt inte så mycket att gråta över.

/E

Blod!

Idag har vi gått igenom venprovtagning på en plastarm med väldigt tydliga och fast liggande kärl. Det var roligt och säkert nödvändigt. Lite tråkigt är det att sjuksköterskeutbildningen i t.ex. Umeå tillåter venprovtagning på medstudenter istället för plastarmen, men det är säkert lärorikt ändå. Även om en plastarm aldrig känns lika som en riktig människas arm.

Jag har en ledig kväll. Jag och Calle ska se en film och äta lite godis. Mys! Han är väldigt söt. Han har nämligen gjort ett datorprogram till mig med huvudräkning! Så kanske blir jag matematiker trots allt.


Jag har pluggat lite idag. Irriterade mig lite på en bok som benämner sjuksköterskan som Hon och patienten som Han, men jag är inte ett dugg förvånad. Det är inte den enda. Låt hoppas på att det är en väldigt gammal bok jag läser.
/E

Upp och iväg!

JAG KLARADE TENTAN!! Jag har varit så säker på ännu en kuggning på den, men hur säker man än är så finns ändå ett litet hopp. Det gick vägen! Nu är termin 2 avslutat och krutet kan läggas på termin 3. Läkemedelsberäkningen kommer att bli svårast eftersom min matte är fullkomligt oduglig. När man började lära sig matte sa folk att man inte kan gå en dag utan att använda sig av den. Men jag har då klarat min vardag utmärkt i 22 år med enbart fingerräkning. Nu håller det inte längre. Läkemedelsberäkningstentorna kräver 100% rätt, vilket är förståeligt, men tungt. Min Carl, som jag är grymt kär i, ska tvångsträna vardagsmatte med mig.

Igår när jag och Calle skulle sova var det någonting som kittlade lite på sidan av magen. Jag tänkte att det är nog täcket eller ett hårstrå som jävlas med mig och försökte sova. Det gav sig inte. Jag stack dit handen och fick tag i något. Upp ur sängen flög jag hyperventilerandes och kastade i väg äcklet som visade sig vara en TVESTJÄRT!! Jag hade en TVESTJÄRT i sängen!!! Blä.

PUSS
/E

Varberg -bilder

Vi hade fina dagar i Varberg. Varbergs fästning, shopping, promenader och ett kvällsdopp i havet för min del. Det var roligt att ta hoppbilder! :)

/E

Är du värdens centrum?

Är det inte konstigt hur varje människa tror att hon/han är världens centrum. Jag kanske bara talar för mig själv, men jag tänker i huvudsak på mig och mina nära när jag fattar olika beslut.
Där satt jag under stjärnhimmeln i en husvagn med Calle på en liten camping utanför Varberg. Under samma stjärnhimmel svälter folk. Under samma stjärnhimmel sitter gubbar och beställer flickor över internet. Under samma stjärnhimmel tar stora företag patent på U-länders vete och genmanipulerar det, bönderna måste köpa för att odla. Under samma stjärnhimmel stjäl stora företag, som cocacola, vatten av törstande människor.

Och jag kan bara undra hur man tänker, och hur man inte kan erkänna att man förstör. Jag förstör också genom att köpa dessa produkter. Genom att köpa andra produkter som ägs av storföretag. Genom att köpa saker som fraktas i samband med stora produkter. Jag förstör också genom att leva som vi i I-länderna gör. Om hela jordens befolkning lever som vi -med en bil var (minst), en otrolig köttindustri och överkonsumtion av det mesta som går att köpa för pengar- då går jorden snart under.

Men är vi villiga att uppoffra någonting som inte direkt gynnar oss själva? Om du blir vegetarian, köper en cykel eller rättvisemärkta bananer så får du inget tackkort från ett litet barn någonstans vars framtid direkt blev mer uthärdlig. Du får inget fredspris, ingen lovsång eller ens ett litet hurra. Kanske får du en banan som smakar gott samvete och starkare ben, men det verkar inte räcka för att ändra "medelvästlänningens" (o)vanor. Vi måste faktiskt börja tänka på någonting mer än bara oss själva och våra nära. Små val kan göra stor skillnad. Du behöver inte den där sista ölen på krogen varje månad, ge 50 spänn till välgörenhet eller köp rättvisemärkt nästa gång du handlar.

/E

Frukost

Det blev god mat och vin hos Tove igår ikväll. Sedan vidare till en krog i stan. Eftersom jag uppenbarligen har blivit en tant så åt jag en varmkrov och cyklade hem strax efter 12. Klockan 5 imorse vaknade jag och längtade efter frukost. Riktig frukost med juice, bröd, frukt och hela kittet. Sov vidare till halv 10 och har ätit en halv melon framför datorn, inte alls så glassigt som jag tänkt mig.


Idag måste det bli en springtur och en tur till affären.
/E

Oskyldiga svenska män

Det här känns het sjukt och det händer där jag bor. Säkerligen där du bor också! Män som vill köpa sex i Sverige är nog inte så få som vi kan tro.


Läs även detta.

/E

Urkult i bilder

Pyssel!

Här är den senaste tidens pyssel och jag är full av inspiration. Fick en söt liten stämpel på posten med ett erbjudande. Den användes till de glada trosorna.

/E

Lars.

Ja, Lasse. Jag älskar den här texten! Tur att det finns någon som sätter bra ord på ens tankar när man inte alltid lyckas få fram det själv.


"När världen utanför har bantats ner till en broschyr
och till ett sammandrag på TV:n klockan sju
och när lyckan fått en prägel om att vara allt för dyr
och statistiken slagit drömmarna i tu.

När trenderna har sagt vem som är glad och sensuell
och romantiken blir en tår på tv3
och när skrattet måste kittlas av en loopenkarusell
och inget finns som inte går att se

Då kommer drömmen om att inte va mänsklig
Då kommer offrens antipati
Sorgen över allt som är verkligt
Då kommer sagan om en fantasi."

Pyssel!

Ordet som kvinnan inte får säga till en man, enligt den vetenskapliga tidningen veckorevyn.

WAAAHOW! Det löste sig fort. Nu har jag en finfin etta i Åbylund. Det är lagom nära till det mesta tror jag. Både Ryd, universistetet, ikea och andra gobitar. Även något närmare universitetet än nu. Den än fin och vacker ska ni veta! Ekluckor i köket och fint kakel, sovalkov, bra förvaring och badkar. Den är även en liten fin fransk balkong. Ännu har jag inte sett den, men ikväll cyklar jag och Calle dit en sväng för att titta på området bara. En cykeltur kan vara skönt. Han kommer om någon timma den fina.

Jag och en klok en talade om rättvise- och kravmärkt. Jag hoppas att våra barn kommer att säga "VA!? hade ni ett särskilt märke för rättvisa och miljö!? Fanns det någon som köpte nått annat!?".

Jag virkar för fullt och håller på med annat pyssel. En sjal ska det bli. Jag har även tvättat några ulltröjor som tovade till sig och krympte rejält. Av dom har det blivit en väska, en liten portmonä, handlensvärmare och ska också bli ett par tofflor och en stolsdyna. Riktigt roligt är det!! Jag har också köpt textilfärg och tryckt en tröja. Idag har jag inhandlat ett par trosor som ska bli redigt roliga med potatistryck!


Solen skiner! WHIO! Towa skrev nått sött "Om du inte tar hand om din kropp, var ska du då bo?"

Kärlek till er!
/E

Hej igen

Det var länge sedan! Jag är nu tillbaka i Linköping och skrev den fasade tentan i morse. Hur det gick lär visa sig om ca 14 dagar. Solen skiner. Jag och Tove tog en sväng och en sallad på stan. Fyndade lite och trampade hem på cykeln. Jag fick en ny sadel av Julia i födelsedagspresent och sitter som en drottning!
URKULT var grymt roligt. Det var bara en jätte kärleksfestival! Eller som Sofia Karlsson sa "en schyst och fredsinriktad festival!". Vi gick på föreläsning om rättvisemärkt, köpte härliga sjalar, lyssnade på underbar musik och levde campingliv med trangia och sovsäckar. Det regnade lite, men vi var glada ändå. Bilder kanske kommer senare.


Nu slipper jag läsa humanbiomedicin på säkert två veckor! Semester! Inte en bok som visar mansidéal så långt ögat kan nå. För så är det faktiskt i den största delen av medicinsk litteratur. Det är manskroppen som illusteras och exemplifieras i olika sammanhang. Kvinnan visas i kapittlet om fortplantningssystemen, och i få andra fall, men det ges aldrig exempel liknande "...ca 5 liter för en genomsnittlig man". Det är ju också så att det forskars mer på män än på kvinnor. Därför vet man tidigare om en man fått hjärtinfarkt, då en kvinna inte visar riktigt samma symtom.
En vän, en mycket klok sådan, berättade om en föresläsning vid ett universitet som efter detta blivit uppmärksammad (om någon kan detta bättre så får ni gärna rätta mig). Det sades att människan inte kan flexa armbågen (alltså vrida utåt när armen är rak och handen stöds mot ett bord eller så), med undantag för kvinnor och barn. Där tog man alltså mannen, trots att han var i minoritet, som ideal för människan. Både kvinnor och barn kan flexa +1. Tydligt exempel för den som tvivlar på det mansidéal åtminstone medicinen grundas på.

I övrig letar jag lägenhet och har enorm lägenhetsnoja. Jag och Julia ska ju flytta till varnsinn etta. Inte för att vi har slagit sönder varandra eller någonting åt det hållet. Vi bara ska det. Men som det ser ut nu så är det lättare att köpa husvagn.

/E

Äventyr

Jag lovade mig själv att jag skulle hitta på roliga saker under sommaren. Dra iväg på några små äventyr. Jag lovade att även om jag måste åka iväg själv, så ska jag. Ett par korta svängar någonstans. Tännforsen är ju fin, där kan man vandra, fjällen hade varit nått! Det verkar inte bli av. Nu är det lite sent då tentaplugg är det enda som bör stå på planeringen varje jobbfri minut. Jag kanske gapar efter mycket...

Nu är det bara att bita ihop de här sista arbetspassen innan Urkult. Där kommer jag troligen att mötas av variation, liv och rörelse. Nu i ensamhet i det här stora huset med två katter som bara kräks så kan jag inte annat än längta!

Det är konstigt hur det är bevisat att människan mår bra av aktivitet och motion, ändå är vi så lata! Så enormt lata! Eller pratar jag bara för mig själv?

Som man bäddar får man ligga.
/E

I arv

Några av mina släktingar är väldigt oroliga och nervösa av sig. Speciellt när man ska resa någonstans, eller köra mycket bil. Jag kommer att bli precis så. Redan visar jag tydliga tendenser. Som när Calle kom hem en timma sent från sitt nattjobb och jag hade gått i bitar, ringt hans jobb och kutat runt hela huset med gråten i halsen. Inatt försökte jag ringa honom i två timmar eller så, skickade sms och var i upplösningstillstånd eftersom han aldrig svarade. När jag hade målat upp alla tänkbara skräckscenarion svarade han. Han hade haft telefonen på ljudlöst. Värre än så var det inte.

Myskvällen hos Towa igår var lyckad. Te, fryst frukt, lite godis och en dålig film. Vi hörde Timbuktu från stortorget och jag är glad att jag inte var där, trots min fina regnkappa.

Nu vill jag inte skriva mer. Inte ett ord.
/E

Bibiotekarie

Det blev stråket igår, men inte nykter. Sofia bjöd på margaritas och vi spelade sing star. Mycket trevlig förfest, vi skulle ha fortsatt med den. Istället gick vi ner mot trängsel, toalettköer, plastglas och hög musik som man inte får välja själv. Kebab i bröd och en natt på Sofia och Patriks vardagsrumsgolv. Idag blev det frukost på stan och sedan några timmar på biblioteket för min del. Jag blir less när jag inte förstår vad jag läser.

-Jag tycker att du ska ta ner fötterna från bordet.
-Jaha, förlåt mig.

Det var den enda muntliga konversationen på de timmarna. Jag undrar: är man inte vuxen så länge man får myndiga tillsägningar av den sorten från vuxna? Eller är det så att man inte lägger upp benen över bordshörnet om man är vuxen? Ja, vad vet jag. Trött som jag var hade jag lust att bli en trotsig 13-åring, men jag höll mig i skinnet.


Om en vecka är det URKULT. Tjejerna från klassen kommer upp. Det blir tält och trangiakök för hela slanten. Mysigt!

/E -Inte vuxen.

Bloggoholic

Tidig morgon med många intensiva drömmar -lika bra att kliva upp, trots en rätt så sen kväll. Nu svär jag lite över motgång, att man aldrig kan ha flyt!!
Vi får se vad dagen har att erjuda. Jag behöver plugga. Ikväll kanske det blir en kväll på stråket, nykter så jag kan ta mig hem.

Det blev en skön springtur för mig igår. Första turen sen förkylningen. Min tidtagarklocka har kastat in handduken tror jag. Claes Ohlsson 70spänn, inte kvalité. Men det spelar kanske ingen roll, eftersom jag ändå inte vet hur långt jag springer.


Äsch.
/E

Tidsfördriv

Igår åt jag lyxig choklad och såg på Jericho. Calle kom hem till Borås helskinnad och sängen var lite extra tom, trots att den är så liten. Nu skiner solen, kanske är det rätt så varmt. Jag ska jobba 12-20.30 idag, hoppas att tiden flyger iväg. Sedan är jag ledig tre dagar. Folk pratar om stråket. Jag är inte det minsta sugen. Varken på mycket folk, hög musik, alkohol eller skräniga gäng. Kanske har jag blivit en gammal kärring, men ibland har jag sån oerhörd lust att bli nykterist. Fast, rödvin är ju gott. Och en del öl. Fast fick jag välja så skulle jag välja lyxig choklad framför nästan all öl. Det är mitt rus.


--
Det slår mig att jag inte har tänkt på jobbet på flera dagar! Skön känsla, mer sånt! Det slår mig också att jag varken har pluggat eller tränat på alldeles för länge. Imorgon blir det lite av varje. Måste in på biblioteket och låna om lite böcker. Sedan blir det friskis och svettis utejympa i mina heta craft-tights.

/E

Östersund, Hälsingland, Calle

I onsdags åt jag och Calle kikärtsbiffar och badade i badtunnan. Riktigt mysig kväll trots att höstväder busade. Vi drack god öl och tände ljus. På min födelsedagsmorgon åkte vi ner mot Hälsingland, efter några sköna "ja må hon leva". Underbart att komma dit. Calle blev godkänd och vi åt god födelsedagsmiddag. Jag öppnade paket och vi åt tårta. Fina röda gummistövlar fick jag! Och riktigt snygga träningsbyxor, nu är jag snyggast i spåret! Av Calle fick jag fina badbomber med olika dofter för olika ändamål. Oväntat och roligt!
Vi stannade i Hälsinglandet till lördag eftermiddag och hann med mycket kul. Auktion, loppis, besök till gamla gårdar och kvarnar, lintillverkning och promenader. Semester! Hela familjen var där. Calle fick även träffa Mormor och mammas farmor. Idag var vi på Jamtli, det är så mysigt där! Sedan gick vi ett varv i stan, åt en bit och spelade minigolf.

Jag har nog aldrig kommit hem till ett så tyst hus förut. Calle är troligen på Arlanda, eller i planet på väg till Göteborg nu. Det är tråkigt och svårt att säga hejdå. Jag tror aldrig att jag blir bra på det, hur många gånger jag än får träna. Nu dröjer tre veckor tills vi ses igen. Det är inte lång tid. Jag kommer att jobba, plugga och vara med tjejerna på URKULT.


Jag vill bara ha semester. BETALD semester. Inget plugg, inga måsten. Jag vill inte ens behöva tänka. Jag vill till hälsingland, till familjen och bara vara. Men, jag måste tänka. För här finns ingen semester så långt ögat når. Här finns människans fysiologi, grundläggande immunologi, tentaångest och jobb.

Skulle gärna lägga upp bilder på familjen också, men då kanske jag får skäll :)
Fika.
/E

Toffel

Jag har de finaste tofflorna! Eller strumporna.. vad det nu är!

Om två timmar ska jag åka för att hämta Calle. Två timmar! Om två timmar är det inte längre 6 veckor sedan vi sågs. Jag har städat och försökt att fördriva tiden idag. Regnet verkligen öser ner, men jag hoppas att han kommer med bra väder. Imorgon åker vi till Hälsingland där mamma och pappa är. Sedan spenderar vi resten av tiden i Östersund. Han åker tillbaka ner till Borås på söndag. Kort visit, men snart är vi i Linköping igen.

Puss på Er!
/E

Upprörande.

Ett program som gör mig grymt upprörd är Ladette to Lady på Tv400. "På bara fem veckor ska tio kaxiga, högljudda, ouppfostrade tjejer lära sig etikett, uppförande och hur man för sig i de fina salongerna. De ska förvandlas till fina damer." Ja men tack och lov för det! Inte får man väl vara kaxig eller högljud som kvinna. Kära värld, vilken tur att någon gör något åt saken! Det är alltså några tjejer som flyttar in på en flickskola. Där får de lära sig att gå som en dam, klä sig som en dam och uppföra sig som en dam. De ska kunna föra sig på fina middagar, gå i fina skor och visa upp en sann kvinnlig känslighet. Detta ska bedömas av en jury som består av ett gäng fina damer i övre medelåldern. Om någon av tjejerna blir för full på någon middag eller beter sig illa så får dom en utskällning efter noter. Chockerande!


Detta är vad jag funderar över efter allsång på skansen en tisdagkväll (trevligt, bortsett från markoolios jagvetnintevadlåt om hemkört och cola, hans barnpublik sjunger med i varje textrad). Inga studier, men kanske någon timma imorgon.
/E

Pust och jäsp

Cykelturen från jobbet blev i absolut spöregn. Jag var inte torr på en fläck när jag kom fram, möjligtvis om magen. Blött, lerigt och jag såg inte ett dugg genom glasögonen, eller så var det precis det jag såg..Tsss! Jag cyklade med ett leende när jag svängde in mot Sjör. Jag behövde kanske en utmaning. Det fick jag, trots att en kollega försökte övertala mig att åka med henne.

Rätt så bra dag på jobbet, men det är mycket som är svårt när man börjar tänka på var som är rätt och fel. Jag jobbar på och hoppas att det jag gör blir till någonting bra för de gamla. Mutter och surisar i en del personalgrupper ger jag tusan i! Dom får tycka vad dom vill, snacka hur dom vill, bara dom gör det bästa för de gamla.

Jag har fortfarande inte ätit middag och är alldeles utslagen. Har somnat två gånger och klockan är bara 19 än.. Inte bra. Vi får se om energin kommer så att jag kan plugga någonting ikväll.

/E

Glömska.

Eftermiddag. Jag har jobbat sedan sju och borde nu sätta mig och plugga. Tyvärr glömte jag att handla på vägen hem. Så jag har inget middag, ingen pluggfrukt och ingen kattmat till (o)djuren. Kanske måste ta mig en sväng in till coop och plugga senare ikväll.. Men, jag känner mig själv för väl.

Jag jobbar inte så mycket.. knappt 75% i sommar. Men så mycket som jag tänker om jobbet, hur jag vänder och vrider på situationer och suger åt mig... Det tar energin ur mig lite, men jag antar att det är lärorikt. Jag hoppas det.
På demensavdelningen där jag gjorde min praktik hade dom spelet memory. Hur ironiskt är det? Nåja, det användes inte som spel utan man brukade titta på bilderna och prata kring dom. Där jag är nu har vi en skiva som heter Minnenas Musik. Det fungerar bättre.


Imorgon ska jag cykla hem från jobbet. Det blir spännande!
/E

Jobbjobbjobb.

Det blev en stressig dag på jobbet idag. Kände inte att jag gjorde ett bra jobb utan mest att jag var där för att göra det allra viktigaste. Inget mer. Ingen guldkant. Man kan inte alltid ha bra dagar. De gamla har inte valt att bo där, vi väljer mer eller mindre, vårt jobb. Vi kan sluta när vi vill och gå hem när arbetsdagen är slut. De lever där, bor där och ska vara där varje dag, dygnet runt. Tills det är slut, mest troligt. Vi ska vara där för att hjälpa dem. Vi ska vara ett handtag i vardagen. Vi ska ge handräckning, stöd och tröst. Det är så tråkigt när man inte hinner. Eller när man inte orkar. Av att bara läsa hälso- sjukvårdslagen blir jag trött och nedstämd idag. Rätt till lika vård, alla människors lika värde, respekt och integritet. Självbestämmande.



Efter jobbet köpte jag ägg på Hults hönseri. Sedan åkte jag och Towa till Sara och myste lite. Det blev glass för oss och lek för barnen.



Nu är jag brutalt trött. Jobb imorgon och på tisdag. Sen -Calle. Och hälsingland.
/E

Tro och Svenska Kyrkan.

Eftersom min pappa håller på att utbilda sig till präst får jag ofta frågan Men är ni jättereligiösa? Religiös låter mest som ett skällsord i mina öron och svaret är ofta Nej. De flesta i familjen vet inte om de tror och isf vad de tror. Några av oss kanske inte tror alls. Jag vet inte vad jag tror, men på någonting tror jag. Jag är inte ateist (appropå det så ser jag ateism som en tro eftersom det är en lika stark övertygelse som kristendomen). Men nej, vi ber inte bordsbön innan vi äter eller någonting sådant. Vi går heller inte i kyrkan varje söndag trots att pappa håller i många gudstjänster. Tyvärr kan jag tycka, för det är trevligt och han är duktig.

Idag är ca 80% av Sveriges befolkning medlemmar i Svenska Kyrkan. Nu för tiden (från 1996) blir man medlem genom dopet. Innan blev man medlem automatiskt. Många, rekordmånga tydligen, lämnar Svenska Kyrkan idag. Kanske beror det på beloppet i deklarationspapperna som visar hur mycket pengar man betalar i kyrkskatt per år (ca 1,19% tror jag). Kanske beror det på att man inte tror och inte utnyttjar det man betalar för. Trots att man inte är medlem så betalar man begravningsavgivt. Detta är ungefär vad det kostar att gräva en grop och sänka ner en kista eller så, och gräva igen. Man betalar inte för någon cermoni. Det handlar om att respektera den dödes val. Om de anhöriga av olika anledningar vill ha en cermoni för den avlidna får de betala för den. Om två personer som inte är medlemmar i kyrkan vill döpa ett barn (varför dom skulle vilja det om dom inte är med.. men) så får dom det. Kyrkan nekar aldrig ett barn. Man får däremot ingen vigsel om man, mot förmodan, skulle vilja ha ett kyrkligt bröllop "inför Gud och i denna församlings närvaro" trots att man inte tror. Helt enkelt, det man inte betalar för får man inte.

Jag ser kyrkan som viktig. Enligt en del undersökningar tror bara 16% sv det Svenska folket. Om alla som inte tror går ur, så är det väl tveksamt om kyrkan kan överleva? Stor del av vår kultur och vår historia är uppbyggd kring kyrkan. Det är kyrkan som tycker ut i krissituationer av olika slag. Det är präster som meddelar dig om en nära anhörig gått bort i en olycka eller sådant. Detta oavsett om du är medlem eller inte. Svenska Kyrkan gör också arbete i andra länder samt samlar in pengar för olika ändamål. Kyrkan hjälper människor i olika situationer, oavsett om du är med eller inte, om du tror eller inte. Kanske behöver jag aldrig den hjälpen, men någon annan kanske gör det. För den människan kanske det är mest naturligt att söka sig till kyrkan och inte till en psykolog eller en hjälporganisation.


Neje. Detta är inte tänkt som ett värvningstal eller någonting åt det hållet. Jag respekterar varje människas val i detta. Jag vill bara skriva hur jag tänker.
/E

Tji fick jag

Jag är tydligen inte så spontan ändå. Jag är fortfarande hemma och kommer så att förbli. Nyduschad och tillfixad för en utekväll kände jag att jag inte orkar med krogljud, mycket människor och alkohol. Det blir te i soffan för min del och kanske någon bra film trots allt. Solen skiner och det är säkert rätt varmt.. Promenad? Förkylningen tillåter inga springturer ännu.


/E

Torsdag som är Fredag

BodaBorg igår med syster och farbror Pierre. Mycket roligt och vi klarade nästan alla banor. När vi var klara skrek magen efter mat och syster gjode dealen Jag duschar och du lagar mat. Jaha, så var det med det. Hur som helst. God nattssömn och en hyfsad dag på jobbet, men under gårdagen gjorde jag nog ett bättre jobb.

Idag är det torsdag och imorgon är jag ledig. Jag ringde Towa och hon föreslog ett glas vin. Men torsdag är GIII för damerna och hon kan inte lura mig! :) Jag hade planerat en kväll i soffan och en bra film. Sånt kan du väl göra på fredagar, sa Towa tvärtemot de flesta andra som ser fredagar som discodag.


Nu ska jag laga lite mat och slänga mig i duschen. Sedan glider jag i mitt lya linne och rullar iväg, tro det eller ej! Jag som är så anti-spontan.
Och vet ni! Det är bara 6 dagar kvar tills Calle kommer!
/E

Gula gummistövlar

Idag har det inte varit speciellt blött, men jag ville ha dom ändå! Träffade Julia och plockade några jordgubbar. Sedan tog vi fikarundan och pratade bort halva dagen över mycket te och goda mackor. Det var kul!

Min förkylning börjar ge med sig och jag börjar verkligen tro på att tiden går. Men jag undrar lite, lever jag i Nuet? Lever jag för mycket i Nuet för att inse att tiden går? För mycket för att ta ansvar? Vem vet.

Äääh
/E

Som alla andra

En dag på jobbet. En dag som de flesta andra, men det gick an. Nu har jag iaf blivit av med jobbet den helgen Calle kommer. 10 dagar kvar.

Jag har blivit sådär överdrivet bra på att bagatellisera saker. Det är inte alltid en bra egenskap.. Speciellt inte när det gäller mig och pluggande. Jag tror att om jag inte pluggar så försvinner tentan, plugget och alla andra måsten för att bli sjuksköterska. Jag vet att det inte riktigt fungerar så.


En sväng genom duschen och sen i säng. Imorgon är jag nog fri förkylningen, nästan.
/E

Förkyld

Jag är förkyld. Är det inte konstigt hur man kan känna bara på nån timma att förkylningen kommer. Hur som helst. Föryld, frusen och rastlös. Jag borde plugga men får ingen ro. Kanske måste åka in till stan och köpa echinagard.

/E

Kommentar.

Ni kanske har glömt hur man kommenterar. Det verkar så.

1. Klicka på "Comments" längst ner i det blogginlägg du vill kommentera
2. Skriv kommentaren i popupfönstret.
3. Klicka i "Other" och skriv ditt namn +websida i fälten.
eller klicka i Anonoymous och skriv ditt namn i kommentarfältet.
4. Klicka på Publish your comment.



/E

Regn

Jag behöver en self-esteem-boost. Det är inte mycket som går riktigt bra just nu, tycker jag. Jobbet bara är. Plugget står mest still. Min engelska blir sämre för varje dag jag inte talar. Löpningen begränsas av att inga bra spår finns och regnet öser ner. Sången begränsas av mig själv och noter i kaos. Mina dåliga egenskaper verkar räcka ut tungan åt mig mest hela tiden nu, tycker jag.


Igår lagade jag iaf fetaostgratinerad lax till mig och pappa. Laxen blev lite torr tråkigt nog. Vettiga diskussioner med pappa hela middagen och kvällen. Vi åkte in till stan och hyrde film. Det var länge sedan jag kunde säga att jag sett en riktigt bra film. Nu kan jag det. Déjà vu med Denzel Washington. Grymt bra! Snyggt filmad, bra story, klockrent slut och något för hjärnan.


Idag gör regnet lördagen till söndag och jag måste plugga. En härlig regnrock och fina gummistövlar skulle gör mig glad.
/E

Torsdag

Igår kväll åkte jag in till Towa för att dricka lite vin på nån härlig uteservering. En trevlig kväll. Jag sov i hennes jättesäng och åt knäckebröd till frukost. Sedan gick vi på stan nån timma. Jag köpte en bikini som är ruggigt söt, en enorm väska för dator och skolböcker och ett par söta skor. Fint det. Lunch hemma och iväg till jobbet. Jag var nog inte riktigt på topp och känner inte att jag gjorde ett 100% bra jobb. Men men, imorgon är jag tillbaka.

Angående pluggandet. Är det så att jag i hela mitt liv, av någon anledning, sett mig själv som oambitiös och därför lever upp till detta? Eller är det helt enkelt så att jag är oambitiös? Detta är viktiga frågor! Om det är det sistnämnda så går det nog inte att förändra, annars.. så är det väl bara att slita tills jag vaknar en morgon full av ambition att plugga tills ögonen blöder (och tar det från tanke till handling).


Grattis till Mamma!
/E

Plugg och Löp

Det här med sumpmark verkar vara en het grej på Östersunds löpspår. Jag försökte med motionsspåret vid ÖSK. För det första... så var rena orienteringsrunda eftersom det inte gick att hitta bland alla spår från 5km till 22km som går där. Hur som helst, jag tog mig runt vad jag tror är 5km och var dyngsur och lerig upp ovanför fotknölarna. Det är tyngre att springa med vatten i skorna :) Spåret var galet och avslutades med ca 1,5 km absolut uppförsbacke genom gräs och över rötter. Vad är detta!? Var är min Rydskog!? Nåja bra träning som attans. Men varför slutar inte spåret där det börjar?


Jag pluggade ineffektivt på bibliotket idag. Skitdag fram till springturen, men jag åt en mumsig macka till lunch för mig själv på bibliotekets fik.
Pappa och jag pratade för ett tag sedan om att kämpa emot sin personlighet. Alltså när man anstränger sig massor för att undvika en viss egenskap man har, fast den är en del av ens personlighet. Det kanske är det jag försöker med när jag tror att jag ska kunna plugga effektivt och koncentrerat, ta allt på allvar och skriva 17 sidor på varje tenta. Det kanske inte är min grej.. eller så.


Nåja. Jag är trött och slut. Försökte köpa en bikini, men det gick inte. Jag är lite trött på mitt sätt att ge upp.
/E

Tiden

5km med hunden igår. Det blev nån form av terränglöpning då spåret bestod av stockar, stenar, höggräs och sumpmark... Hunden blev överlycklig och lerig, men där kan inte mitt personbästa slås. Nästa gång ska jag springa ÖSK-spåret.

Igår åt vi underbar mat och badade i tunnan, jag, mamma och hennes kollegor. Väldigt trevligt! Solen var nog bara ner och vände en kort sväng. Jag fick sms från Calle där han beskrev en stor fullmåne. Bor vi ens i samma land? Hos mig syntes då ingen måne så långt ögat kunde nå. Bara solsken och söta små moln i kvällsfärger.

Jag blir lika förvånad varje gång jag märker att tiden går. När jag springer så tror jag att jag aldrig ska ta mig varvet runt. När jag jobbar tror jag att dagen aldrig ska ta slut. Nu tror jag att dagen då Calle är här aldrig kommer, men nu är det bara 2v kvar, och några dagar. Jag försöker låta bli att planera varje steg och varje dag. Tro det eller ej, jag planerar (!) och bygger upp min bild av hur saker och ting ska vara. Därav min besvikelse ibland när planerna spricker, så jag försöker att ta dagen som den kommern.
Det är konstigt. Sommaren går nog fort ändå, fast jag tror att den segar sig fram. Idag är det tänkt att jag ska börja tentaplugga, men jag gör nog "en Emilie" och skjuter på det till morgondagen.

Jag får ibland en känsla av höst i Linköping. Förra hösten. Hur det kändes att flytta in i lägenheten. Jag gick vilse så fort jag steg utanför dörren, då allt var nytt och varje människa var ett nytt ansikte. Jag minns lite doften och känslan av höst. Det känns inte alls tokigt att åka tillbaka. Varje höst känns som en nystart och jag ska ladda med ny energi och en positiv anda. Dessutom ska jag försöka mig på någon bra studieteknik och ta det på allvar. Det är nämligen min svaghet, jag tar ingenting på allvar.



hm.. jag ser dubbelmoralen i att "göra en Emilie", och ta det på allvar. Jag är ett hopplöst fall.
/E