Swisch

Jag insåg igår att jag ju är i v 30! Det betyder att en vecka flugit förbi utan att jag märkt det, v 29 fanns inte i mitt sinne. 30 veckor känns som en magisk gräns, det innebär att det är 10 veckor kvar till fullgången. 12 veckor kvar tills gränsen för övergången, vilket jag hoppas slippa bli. Jag har dock noterat veckorna i min kalender fram till v 42, i början av maj. Jag ska försöka minska risken för otålighet och ledsenhet på slutet. Statistiskt kommer jag att gå över tiden.

Igår låg det vår i luften. Jag och C gick en hal promenad i skogen och åt vårig lunch i form av halloumiost, kidneybönor och sallad. Nu är vår lediga helg tillsammans över och arbetsveckan är igång.

/E

Lördagsnöje.

Fick äta frukost i sängen även i morse! Denna gång med C som sällskap, vilket ju är tusen gånger bättre än att äta frukost ensam. Lördagen bjöd på stadstur, loppistur och en liten stol att ha i hallen (skönt om jag inte orkar balansera på 1 ben längre). Vi drömde oss också bort på barnklädesavdelningen och fick med oss några små plagg att rada upp i byrån. Eftermiddagen bjöd på semla hos Linda! Fint värre.

Åter igen kommentaren av en främling "OJ så mycket mage redan!". Jag tycker att storleken är befogad, har ju drygt 11 veckor kvar. Då får man väl lov att vara lite rund. Grr!

God lördag.
/R

Om att längta

Jag känner mig generellt som världens lyckligaste! Den stundande våren kommer, om allt går bra, att bli den bästa och mest fantastiska! Jag kan inte tänka mig en bättre tid att få barn på. Vårt barn kommer med våren. Jag ser framför mig barnvagnspromenader på grusig asfalt och vårfloder i dikena. Smältande snö och knoppande krokusar. Om tre månader har vi kanske vårt barn här! Det ska bli spännande att se hur livet förändras, saker omprioriteras och fokus förskjuts från oss själva till den här nya lilla människan som vi aldrig kommer att sluta oroa oss för. Calle kommer att bli den bästa pappan, och jag den bästa mamman till vårt barn som inte kommer lida brist på kärlek.

Nu tänker ni it's not all glamour and pink, och nej visst. Jag förstår att jag kommer att slita mitt hår över sömnlösa nätter och onda babymagar. Men jag vet att det är värt det.

Alla ovan känslor gör det svårt att lägga fokus på den vardag jag befinner mig i (läs: jobbet), därför är jag glad att jag endast har 3 veckor kvar att jobba. Det är nog för allas bästa :)

Sedan har jag minst/max 70 dagar att ställa om och känna in.
/E

Tisdag

Den långa helgen på jobbet är avklarad. Jag belönade mig själv med en semla igår och har idag spenderat hela förmiddagen i sängen, till och med frukosten åt jag där. Det är svårt att ta vara på enstaka lediga dagar inklämda mellan allt jobb. Jag anstränger mig för att vila fast min uppvarvade kropp tror att tempot ska vara högre.


/E

Fint

Jag har kunnat cykla till jobbet hela två dagar! Men idag kom det några snöflingor och minusgrader som förbjuder alla havande kvinnor att använda hjul istället för ben.

Jag jobbar i helgen. Jobbar, syr och äter 200 g choklad själv i sängen bredvid C. Skrattar högt åt en knäpp tv-serie och läser om förlossningar. Förbereder. Låg i sängen hela fredagsförmiddagen och tänkte på sånt man behöver.

Ikväll har vi mellan chokladätandet och tv-serierna tittat på små babykroppsdelar som flyter förbi genom magen. Det är fantastiskt. Och mer fantastiskt att det är vårt barn. Och mest fantastiskt att vårt barn snart ska ut i världen.

Snart. Ja det känns snart faktiskt. I princip bara 3 veckor kvar på jobbet. 3,5 om man räknar noga.
/E

Och snart har jag och C varit tillsammans i 4 år. Bilden är en av de första som togs på oss tillsammans. Korridorsfest i Ryd. Vi var ännu yngre då.

Tick-tack

Vi har haft en utmärkt helg! Det bar av till Sthlm där vi hade reunion med gänget från sjuksköterskeutbildningen med respektive. Trevligt och roligt på tusen sätt!

Idag är det exakt en månad tills jag får sluta jobba och bara gå runt och vänta/längta barn. Allt mitt fokus ligger ju graviditet, förlossning, Calle, nu och framtid. Det är så mycket jag vill ordna och fundera på att jag inte har tid att jobba, tycker jag. :) Hur gör alla kvinnor som arbetar hela vägen fram till förlossningen?

Hur som helst. Jag och C har för första gången köpt kläder till vårt barn. Det var rea på HM och vem kan låta bli. Jag slog även till på ytterligare ett par mammaplagg, för inte lär jag bli mindre.


I övrigt - nedräkning till våren.
/E

V26

Ja här har ni min "ovanligt stora" (inom situationstecken för att det är den kommentaren jag får) mage för v 26. Kanske bär jag vårt barn långt fram i magen, kanske är jag otränad, kanske har jag ett hav av fostervatten där inne. Hur som helst så är jag glad och fantastisk. Och andfådd, och lite sömnig.




Jag har nu bokat SPA-weekend för att fira mina och Calles 4 år tillsammans. Det blir en perfekt inledning av havandeskapsledigheten. Då ska någon ta hand om mina fötter, vid det laget lär jag inte nå dem själv nämligen :). Kanske får jag också köpa ett ton tyg på Söderköpings fantastiska tygaffär så jag har någonting att göra tills bebisen kommer. Troligen behöver jag också ett besök till strumpfabriken för inköp av stödstrumpor..


/E
(fråga mig inte om den svarta ramen runt bilden, det blev nå fel i bildhanteringsprogrammet..)

Vår i luften!

Nog är jag lite tröttare nu än för några veckor sedan. Den maniska sömnaden jag då ägnade mig åt tar så mycket energi nu att jag blir trött av att bara titta åt mönsterarket och det pussel som där behöver läggas. Sömnad är alltså inte helt okomplicerat, så idag har jag istället bakat bröd! Tekakor och frallor med pumpa- och solrosfrön. Inte heller helt okomplicerat, men helt klart utan pusselbitar. Belöning: Nygräddade tekakor med ost och jasminte. Mums!

Denna våriga januaridag bjöd också på en kort och hal promenad. Jag längtar tills min kropp och mitt sinne klarar lite hårdare fysisk aktivitet. I nuläget är stavgång en killer så löpning eller gympapass är inte att tänka på. Dock vattengympa för gravida som börjar på fredag - hej tyngdlöshet! I övrigt är jag nöjd om jag orkar gå mina 20 minuter till och från jobbet.

Imorgon ska jag vara rysligt inaktiv så jag orkar jobba på kvällen. Förhoppningsvis är det lite lättare på avdelningen, rent fysiskt.

Nu är sista brödplåten ur ugnen och jag ska nog sova ett slag på C's bröst innan det är dags att laga middag.
/E

Countdown

v 25
"Nu växer magen och blir tyngre. [...] Kramper är vanligt och kommer att vara det även längre fram. Undvik att knipa med tårna. [...] Det kan hända att du lättare blir andfådd nu.."


Jag skulle vilja säga att magen har vuxit och blivit tyngre sedan v 15, att jag fått kramp/sendrag när jag knipit med tårna sedan V.22 och att jag varit anfådd sen typ.. dag 1.

Det är säkert heeelt normaalt det också! :)
/E

Aje!

Jobbet är tungt nu. Människor är tunga, särskilt när man redan bär på en liten dito. Magen hindrar att göra nära lyft, vilket ju gör att jag lyfter mer med ryggen. Igår på jobbet var jag sittande i 40 minuter, resterande 465 minuter stående, gående, släpande och bärande. Resultatet självklart trött rygg, sammandragningar, trötthet och framförallt lärdom: det är inte värt det. 10 timmar i horisontalläge har delvis rått bot på detta. Idag ledig, sedan på't igen.

Inser att mitt arbete inte helt går hand-i-hand med alla rekommendationer som "tänk på din hållning och vila mycket!". Dock 6 veckor kvar till havandeskapsledighet.


I övrigt gör jag allt som står i min makt för att undvika calici (vinterkräksjukan). Vi får se hur länge det håller.
/E

Hej och välkommen 2011!

Vi firade en lugn nyårsafton och hann med både krovgrillning, nyårsbad och 3-rätters. Nyårsafton blir som allra bäst om man gör någonting tillsammans utomhus på dagen, annars blir det så få timmar att fira.

Jag får bjuda på några bilder från 2010's sista dagar.

Juldagspromenad i borås

24-veckors magen

Nyårsafton vid Rosenkällasjön.

Jag tänker inte summera 2010, iallafall inte nu. Jag kan bara se framåt - för i år ska vårt barn födas!

Gott nytt år!
/E