Pusta och sy

Det lilla livets första tand tittar nu fram. Jag vet inte om det är vad som stör henne, eller om det är en förkylning på gång. Det var ju ett gäng leksaker som bets och sögs på i onsdags på öppna förskolan...

Det lilla livets mamma har varit trött och oinspirerad i veckan, men igår kom energin tillbaka tack vare symaskinen och lite egen tid. Jag hade svurit åt den ordentligt innan jag, C och google kom fram till att trådarna inte låg ordentligt i trådspänningsbrickorna. Ja då kan man svära och ändra trådspänningen allt man kan, utan att det hjälper. Hur som helst, ju fler trådar desto mer komplicerat. Nu är jag dock igång med julklappssömnaden till Esters kusiner. Roligt! De ska få varsin onepiece och jag hoppashoppas att dom passar, den minstas mönster fick jag nämligen förminska en hel del. Nå. Jag visar när de är klara, och när julen passerat.

I övrigt är jag hemskt glad att det är fredag! Dels för att vi har städdag på torsdagar (en fast städdag är räddningen för de flesta ickestädsugna föräldrar) och det nu är rent, fint och adventspyntat, men också för att vi helgtid ju delar ansvaret även dagtid. Just denna helg åker vi till en vän i storstaden och äter brunch. Något som också kommer att ge energi och glädje. Fantastiskt!

Ja en kopp kaffe har jag äntligen hunnit dricka. När dottern snart vaknar ska lunchen serveras. Idag bjuds det på kokt passerad kyckling med potatis- och morotsmos och smör. Smarrigt värre. :)
/E

Kära barn!

Kalla fakta handlade om barn som förolyckas och skadas i förskolorna. Det är ju alltid hemskt när barn skadas eller dör. Lika hemskt var det än sker. Jag vet att en mamma inte kan hålla ögonen på sitt barn dygnet runt och att en olycka händer på två sekunder. Hur ska vi då begära att 3 pedagoger ska kunna hålla ögonen på 17 barn? Givetvis ska miljön vara säker och risker minskas så gott det går. Men alla olyckor kan inte undvikas.

Igår fick Ester en kopp nybryggt kaffe över sina små ben när jag vände ryggen till och inte visste att en kopp ställts inom hennes räckhåll. Mina superkrafter slog in blixtsnabbt och fem sekunder senare hade jag fått av henne byxorna och hon satt i handfatet. Jag var förvånansvärt sansad och hon klarade sig med ett akutbesök och några små 1a gradens blåsor. Det hade kunnat bli mycket värre då rodnaderna var decimeterstora till en början. Det är tur att jag vet vad man ska göra. Och det är fantastiskt hur förälderhjärtat hoppar över ett slag när ens barn gör sig illa. Just idag hoppar det över ett slag vid varje liten hostning.

Lite skakade är vi nu tillbaka på banan med vissa kafferestriktioner. Idag har vi lekt och slappat inne samt tagit en sovapromenad och jag passade på att äta en fantastisk crêpes ute på stan. Rekommenderas!
/E

Om den gyllene sömnen

Varje natt som dottern sover oroligt tänker jag att det måste vara en tillväxtfas, en period, tänder och liknande. Dottern är dock fortfarande tandlös, så jag har haft fel åtminstone på den punkten. Kanske är det helt enkelt så att bebisar sover oroligt då och då. Och då sover även mamman oroligt. Eller inte alls. Frågan är varför dottern helst vill somna med fingrarna i mammans mun, eller med handen knuten runt näsan. Hemskt svårt att somna själv då.

Ja idag är jag hemskt trött, vilket passar synnerligen dåligt då dottern var extremt pigg och högljudd på morgonkvisten. Mamman var extremt tyst. Stackars barn. Nu sover hon dock och jag dricker kaffe. Kanske borde jag också sova, men den här ensamtiden är guld för humöret.

I övrigt är det givetvis fantastiskt att se hennes framsteg och glada humör. Som om jag behöver påpeka det för att ni inte ska tänka att jag är en sån där gnällig och missnöjd mamma. Det är jag i huvudsak inte.


Nå. Min overlockmaskin har kommit och vi är snart vänner. Jag lär mig trädning och inställningar så sakteliga. Snart vågar jag nog sätta nålarna i ett riktigt plagg. Woho!
/E

Sömnaden

 

Här ni! En tunika i brunt klövertyg, haremsbyxor i bomull med ugglor på, fodrade med trikå då enkelt bomullstyg är på tok för kallt dessa dagar. En pärontröja med knäppning vid axeln, och en mössa med öronlappar och fleece på insidan. Jag är hemskt nöjd.särskilt med sömmarna på pärontröjan då dessa är sydda med overlock. Fantastiskt!

/E

Symaskin!

Vi har bara ätit gott och druckit gott i helgen! Pizza och rödvin i fredags, vegetarisk viltgryta (eh, ja det enda som var vilt i grytan var enbären. Och möjligen champinjonerna..) och rödvin i lördags, spanatcrepes till lunch idag och hemmagjorda hamburgare med avocadoröra och staropramen folköl ikväll. Jag har mina ljusglimtar kan konstateras efter en lång period av bristande inspiration.

Något annat som inspirerat mig är lördagens syjunta. Jag lånade en coverlockmaskin för några sömmar i en trikåtröja till Ester - och jag är fast! Vilken oerhörd skillnad! Sömmarna ser så proffsiga ut att jag inte behöver skämmas vid beställningsjobb. Jag står alltså i köpartagen, men tänker nöja mig med en vanlig overlock till ca halva priset av en coverlock och sy de sömmar overlocken inte klarar på min nuvarande maskin. Åh vad det spritter i synerven! Idag har jag därför färdigställt flera projekt och gjort om några gamla som jag inte varit nöjd med. Jag får visa någon dag!

/E

Om mig

Jag tänker att jag borde gå till frisören och klippa lite av mitt slitna hår med amningshåravfall. Kanske färga den råttiga delen närmast hårbotten. Packa in. Vårda. Jag tänker också att det vore skönt att boka en massage, ta hand om min rygg som ofta bär på en 8 kilos älsklingsklump. Jag tänker att jag verkligen måste träna. Ta hand om mitt sinne, ta energin tillbaka, tänka på mig själv ett slag. För det är ju vad träning gör. Ja, också konditionen förståss..

Men sen verkar inget hinnas med. Nu behöver jag ju hjälp av C för att ro förut så enkla projekt i hamn. Det är en omställning att bli självuppoffrande. Symbiosen är fantastisk och svår. Att bli mamma är det jobbigaste, det svåraste och det absolut bästa jag jag varit med om. Hon är fantastisk, vår lilla tjej.

Angående egentiden så ser jag barnsligt mycket fram emot den "after baby" som planeras med några andra mammor om ett par veckor. Det ska bli löjligt skönt att äta gott, dricka gott och prata helt ostört en hel kväll. Det är bra för vem som helst att vara hemifrån en kväll, en helg eller så länge det nu krävs innan man saknar.

Imorgon ska E vara med C några timmar och jag ska sy hos en annan mamma som lämnat dottern med pappan. Det blir skoj! Annars äts det rätt mycket kakor just den här helgen, en kakbuffé av två är avverkad.
/E

Om hösten och sånt

Jag skrev ett inlägg från mobilen om november och hösten. Jag hade tagit en vacker bild. Men det fick ni visst aldrig se, min bloggapp är hemskt bråkig. Nå. Kontentan var att det är november, hösten är fortfarande vacker och det är ovanligt varmt. November brukar ju sällan bjuda på njutfullt väder, och idag har den visat sitt rätta ansikte.

Jag skrev också att mammaledighete så sakta lider mot sitt slut, och det känns ok. Jag är inte bitter eller ångestfylld. Jag går tillbaka till samma jobb jag lämnade, men på 80%, med fast tjänst och 2400kr i löneökning. Inte så dumt, för med 80% på jobbet hinner jag vara både mamma och sjuksköterska - och kanske lite mer!

I januari lämnar jag över stafettpinnen till Calle som får höra på jobbet att han är "en såndär modern man".
/E