Jag har känt en sån otrolig trötthet de senaste två dagarna. Jag är stressad och hinner inte med det jag borde. Jag känner inte att jag kommer till min rätt som person. Jag känner inte att jag upplevs på det sätt som jag själv ser mig. Jag är egentligen en ödmjuk, glad och omhändertagande person. Jag är en god lyssnare och har stor empati. Var den här missunsamma, trötta, irriterade och egocentriska människa kom ifrån, det vet jag inte.
Igår fick jag regrediera och bli kramad. Calle lagade god mat medan jag halvlåg i soffan. Skön nattsömn gav mig lite återhämtning, men efter en heldag med föreläsningar och ett par timmars pluggande om nya ämnen är jag slut. Jag har tvättstuga, ett diskberg och matlagning framför mig. Antingen behöver jag en husa, eller 28 timmar/dygn.
/E
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar