lördag, september 01, 2007

En känsla.

Vad händer när man dör?
Vad händer med medvetandet, med människan?
Finns Gud?
Är rymden oändlig?
Vad gör barnen i Tanzania just nu?
Sitter någon och tänker som jag?

När frågade du dig dessa frågor senast? Dom får en att känna sig ganska liten. Jävligt liten. Ditt liv kretsar runt dig. Resten av jorden då, vad händer där? Konstig tanke som inte går att greppa.


Kan man inte bara få tro och hoppas ibland? Utan vetenskapliga bevis, kemi, logik och matematik? Måste saker stå i illustrerad vetenskap, med citat av stora forskare, för att vara sant? Kan man inte få kasta sig huvudstupa in i någonting på en känsla istället för på en ekvation och en sannolikhetsberäkning?

Jo. Det tycker jag.
/E

1 kommentar:

Anonym sa...

Om det står i illustrerad Vetenskap så är det definitivt varningsflagg!

Du kan trösta dig med att de djupast existentiella frågorna ofta ligger utanför det som är vetenskapligt möjligt att studera. Vi är hänvisade till tro och känsla.
Det gäller förstås gudstro i lika hög grad som ateism som också ligger utanför det bevisbara.



Puss, pappa.