Genus, Hälsa och Droger

Idag har jag lyssnat på föreläsningar från 9 till 15. Jobbigt och tråkigt kan man tänka, men i dag var det fantastiskt!! Första föreläsningen handlade om Genus och Hälsa. Den som missat att genusfrågor instresserar mig känner mig inte speciellt bra, om jag får säga det själv. Fyra kvinnor, framstående inom medicin och forskning pratade om hur hälsa är olika mellan kvinnor och män, rent generellt. Dom pratade också om hur kvinnor och män bemöts inom vården. Både som patient och vårdgivare. Jag blev ledsen och arg.
Det pratas mycket om att läkare "sätter sig på" sjuksköterskor. Då tänkte jag att jag kanske borde bli läkare. Sedan insåg jag att det inte förändrar någonting. Som kvinnlig läkare blir jag annorlunda behandlad ändå. Människor föreställer sig ofta en man när man talar om läkare och en kvinna när man talar om sjuksköterskor (detta ställer såklart till problem för manliga sjuksköterskor). Oavsett vilket yrke jag väljer kommer jag att behöva kämpa för att bevisa att jag kan. Jag överdriver inte när jag säger att jag satt där bland 400 människor med tårar i ögonen.

En av föreläsarna talade om ideal. Manskroppen har länge varit normen för medicinsk forskning. Detta dels pga att största delen av forskningen gjorts av män, men också för att det är varit dyrare och svårare att forskat på kvinnor. Det är lättare att få tag på män med värnpliktsregister och såndant.
Kvinnor har högre sjukfrånvaro. Mer än dubbelt så många kvinnor får diagnosen depression, men fler män begår självmord. Varför är det så? Kanske är det så att mäns depression yttrar sig annorlunda än kvinnors? Precis som kvinnors hjärtsjukdomar yttrar sig annorlunda än mäns.

Vem bestämmer idealet? Kvinnan som höll föreläsningen tog kvinnobröst som exempel. Vi kämpar mot åldrandet. Ett ungdomligt bröst är ett fint bröst. Kommer idealbröst att bli en klassfråga? De med mycket pengar kan köpa sig idealbröst (eller "normala" bröst, som vi ser det idag). 67% av de som rekonstruerar ett förlorat bröst väljer att även operera det andra.


Vi lyssnade också på en föreläsning om hur arbetslivet kan främja hälsa (meningsfullhet, socialt nät....osv).
Sista föreläsningen hölls av en kvinna som jobbar på beroendekliniken här i Linköping. Hon pratade om hur droganvändandet i Sverige ser ut bland ungdomar. Hon berättade också om olika droger. Väldigt bra föreläsning. Hon var rolig att lyssna på och använde ord som stenad, röka och ungar. Annorlunda kanske, men hon höll oss vakna. Frågade henne om party pills som säljs lagligt på nyazeeland och är en a-klasad drog här i sverige och i europa. Jag har tidigare trott att den tillhör Benzo..nånting-klassen (läkemedel som verkar lugnande, alltså inte så party). Men partypills tillhör samma klass som amfetamin.


Ojoj, detta blev ett långt inlägg. Förstår om ingen egentligen orkar läsa. men nu minns jag iaf föreläsningarna bättre.
/E

ÄNTLIGEN!!!

Plugg och Vurpa

Ni skulle sett min graciösa cykelvurpa i morse! Det var bara en tidsfråga innan det skulle hända. Jag skulle cykla upp på trottoarkanten och parkera cykeln utanför skolan. Aningens okoncentrerad var jag nog. Varje gång jag cyklar upp för kanten, som är ganska hög, tänker jag att detta kommer gå åt pipan en dag. Så idag, när alla stod och låste sina cyklar eller kom inrullandes, så glider mitt däck på kanten och jag får med en härligt litet rop ner i marken. Inget blod, inga skrubbsår, men alldeles säkert en uppmärksammad entré. :P Jag skrattade mest och några kursare kom till undsättning. Helt otroligt, och säkert inte första gången.


Idag har vi haft storgruppsmöte och vår eminenta basgrupp har hunnit långt. Vi skrev ett utkast idag på vår fältstudie om Fetma bland barn i Mjölby. Så ska vi fixa lite grejor för ett seminarium på fredag.. Utvärderingar hit och dit. Det är konstigt hur man verkligen tänker på hur man uppfattas när man träffar nya människor (varför känns det som att jag skrivit det tidigare?). Igår blev jag rädd att jag inte uppfattas som Ödmjuk, det är nämligen ett av de ord jag skulle beskriva mig själv med. Och en av de egenskaper en sjuksköterska bör ha.

Pust
/E

Nolla blir Etta

Igår var det Nollesittning och vi nollor blev ettor. Massa spex och konstiga sånger. Det onda överfadderiet (Han med sminket som förstör min skylt är en av dom..) tog av sig kläderna och visade sina rätta Jag. God mat, röda läppar och rödvin. Sedan blev det dans och billiga drinkar. Vi är ett skönt gäng. Jag tappade stinget, men inte så tidigt som andra gånger. Jag höll ut till efter två iaf, efter Julias order. Cyklade hem och kröp i säng. Sov riktigt dåligt. Feber säger jag, men Julia kallar det fyllefrossa. Jag har hur som helst dragit på mig en förkylning.


Idag provade vi overallerna. Vi sjuksköterskor har lila hängselbyxor som vi måste ha på oss på Kravall-festerna. Praktiskt antar jag, eftersom det lär gå vilt till. Hur ska jag orka?

Det är dags att laga mat. Kyckling kanske.
/E

Där höghusen slutade och skogarna tog vid

Det blåser massor, men man blir varm av att cykla. Igår var det KALAS=stor fest. Filip och Fredrik var konfrenserer (hur huun det nu stavas), soundtrack of our lives var där och ölen var.. dyr faktiskt för att vara mellanöl. Nåja, helt ok kväll. Fick lite gratisgrejor, som alla studenter älskar. Träffade några i Julias klass också. Härligt gäng.
Trött och tom idag -resultat av cider gissar jag, men det gick bra på skolan. Man funderar så mycket över hur man är när man träffar nya människor, hur ser dom på mig osv... (hade nån nojja där ett tag att jag skulle uppfattas som ointresserad, egocentrerad och nedlåtande. Jag är iofs rätt övertygad om att jag inte är så... Sjuksköterskeyrket vore då helt fel). Det tar på krafterna.
Plugget är lite svårt att komma igång med. Speciellt när man läser så luddig kurs som vi gör nu. Vi ska i basgrupper diskutera frågor som Vad är hälsa? Går hälsa att mäta? Hur lär man sig bäst? Vilka problem kan man stöta på i vården som muslim med slöja, både som patient och vårdare? Ja, ni fårstår... Frågor som inte har några raka svar. Men man lär sig ändå massor. Vi ska också kunna olika teoretikers syn på Hälsa, Etik och Lärande.


Ikväll är det fest igen på HG, men jag har prioriterat bort den. Jag gillar inte ärtsoppa, och tror att det är en ondsint kombination med punch när man ska vara aktiv dagen efter. Reseda spelas ur mina högtalare och jag ska smälta dagen innan det är dags att äta. Sedan plugg.
På bilden ser ni tillökningen i vår djurtemahörna.
Cykeln rullar igen!
/E

Hösten kom i dag!

Söndag kväll. Igen!? Hur gick det till? Nåja.

Idag har jag läst lite nyttigt. Handlat och höjt sadeln på Jullans cykel. Gick en kort höstpromenad och plockade in lite rönnkvistar. Dom står nu fint på vårt köksbord. Jag kokade ihop en härlig och billig höstgryta till middag. Höst höst höst! Jag älskar det! Sedan Mona Lisas Leende i soffan. Det är en fantastiskt film som inte kan ses för många gånger. Alla som jobbar i skolor borde se den. Alla som på något sätt inbillar sig att kvinnan och mannen är infödd i en särskild roll. När lärarinnan Miss Watson (Julia Roberts) stormar in på lektionen i konstihistoria och visar diabilder på reklam blir jag tårögd. Jag tänker inte gå in mer på det. Ni som har sett den förstår. Hoppas jag. Vi lever inte längre på 50talet, jag vet. Men hur långt har vi kommit?


Val snart. Jag har nästan bestämt mig. MP eller C. Man kan tycka att jag borde sätta mig in i saken mer. Men Nej.

Rött te. Godnatt.
/E

Lördagkväll.

Så här spenderade jag min lördagkväll. Inga böcker, inget plugg. Trots att jag borde, men det är svårt att veta vad jag ska läsa exakt. Ja, man kan undra varför jag låter min blogg följa med mig tom. i badet. Har inga bra svar på den frågan.. Antar att jag ville visa er min lyx :P. Det var något nytt att få krypa ner i ett bad som var fyllt med varmt vatten efter 21 år på "landet".

Tänkte skriva hur jag jävlats idag med min cykel. Däck, slangar och ventiler hit och dit till ingen nytta. Det är nu mer omöjligt att cykla än det var innan jag satte igång, eftersom däcket ligger under min säng. Jag hatar att ge upp utan att ha lyckats. Ni kan ana att jag var ruggigt arg. Ett tag kändes det lättast att stänga av och sova en stund. Slutsats: Var inte för envis med din redighet. Ibland är det smidigast att få hjälp (smärtsamt erkännande:)).


Idag förresten, var det Nolleolympiaden. Det är en tävlig mellan alla nollor. Den här dagen mellan oss på Hälsouniversitetet. Jag var en av de stolta i ölhävarlaget! Det kan man inte tro. Tävligen gick till så att man sprang fram till en back lättöl, öppnade en öl, hällde i sig den och sprang tillbaka. Detta tills alla fem lagmedlemmar (minst två tjejer) druckit varsinn. Vårt tappra lag klarade detta på 1,22 minuter. Vi Vann! Mycket beröm från våra lärare och nästan utan minuspoäng (som man får när ölen sprutar ur munnen eller när det är mer än en 5krona kvar av ölen när man är färdig). Ren teknik, mycket träning och skak på flaskan så funkar det kanon. Ska se om jag får tag på några bilder.


Rönnbären har blivit röda.
/E

Möten och Människor

En del människor är bra talare, andra är det inte. En del är fantastiskt bra. Så där bra att man blir tårögd och får gåshud. Så bra var Christina Littke som höll föreläsningen om Möten i Vården idag. Hon inledde med att berätta om ett väldigt fint möte med en patient som hade avlidigt och dennes anhöriga. Jag var tårögd efter 10 minuter. Hon beskrev hur alla människor är unika och därför också varje möte unikt i sig. Vad innehåller ett gott möte? Hur pratar man med en patient på bästa sätt? Vem finns bakom symtomen? Väldigt viktiga frågor att tänka på. Det var skönt att just den var den sista förelösningen för dagen. Jag gick ut från Nationernas Hus inspirerad och glad. (timman innan var jag inte fullt så pigg, utan mest seg efter 1,5h föreläsning om lärande&kunskap. Kommer jag ihåg något av den? Förstår jag mina anteckningar? Tveksamt. Och ganska ironiskt med tanke på ämnet..).

Jag önskar, och tror nog, att alla människor håller med om det hon sa. Säkert finns det någon hårding någonstans som inte vågar känna efter och lyssna. När jag hör föreläsningar som hennes, eller pratar med människor som hon, så är jag övertygad om att människan inte är så ond och självisk som vissa påstår. Det kan inte vara så. Jag vägrar.


Alltså väldigt intensiv dag. Föreläsningar 9.15-16.45. Pust, minst sagt. Många betydelsefulla ämnen, men det är svårt att ta till sig. Jag inser hur viktigt det är med anteckningar, och att läsa igenom dom! Sen var det bara hem, byta om och cykla iväg med nollemössan och skylten på. Vi åt middag med alla nollor på Hälsouniversitetet. Diverse spex och sånger. Absolut alkoholfritt också. Vi blir ständigt varnade för teknologerna. Dom anses (möjligen med liiiiite ironi) vara ett gäng sviniga killar som tar allt dom vill ha. Helst en sköterska att skryta om då. Högst otrevligt. Imorgon basgruppsmöte och biblioteksrunda. Sedan möjlgen utgång med nollorna. Vette huun om je orsk.


På vägen hem idag, när jag cyklade in i Gottfridsberg, luktade det som det gjorde hemma hos Farfar och Gittan när jag var liten. Det var inte en såndär doft som försvinner när du tar ett nytt andetag, utan den varade hela backen upp. Är det inte konstigt? Någon annan skulle inte känna den doften och relatera som jag gjorde. Otroligt.
/E

Bloody Sunday

Hej.


Jag har aldrig gillat söndagar. Idag regnar det dessutom. Sommarregn gillar jag.. sånna där himlen öppnar sig och släpper ner allt på tio minuter. Idag har det regnat sedan jag slog upp ögonen första gången i morse.
Vi har tvättat och handlat. Jag ska göra ett storkok. 1kg köttfärs, hoppas att det räcker ett tag. Har också försökt med diverse huskurer mot bananflugor. Var fn kommer dom ifrån!?

Grillningen med läkarna igår var trevlig. Svårt att tänka sig att det är mina framtida kollegor. Att dom småkillarna ska operera folk i framtiden.. Thank god att deras utbildning är 6 år :P



Imorgon börjar undervisningen. Föreläsning 8.15.
/E

Syster Emilie

Hej!
Igår lekte vi lekar med klassen, förfestade lite och gick ut på Herrgårn. Det är ett stort studentställe i Ryd där jag bor. Himla roligt och gulliga tjejer i den här klassen också. Såklart. Vi är 80 stycken så det är svårt att ha koll på alla.
På bilden (ni får leva med att bilderna inte är beskurna. Har ännu inget bildhanteringsprogram som jag kan med på datorn) ser ni mig i min nollemössa som jag ska ha på mig de närmsta 2 veckorna. Jag har också en skylt runt halsen i form av en stor spruta. SSK-NOLLAN EMILIE står det på den. Jag har plastat in den med gladpack så att den ska hålla i alla väder. :P
Ikväll ska vi grilla med läkarna i Rydskogen. Hoppas på bra väder.

På måndag börjar undervisningen. Klockan 8.15 ska jag på föreläsning, sedan ska vi träffas i våra storgrupper för att börja HEL-kursen (Hälsa, Etik och Lärande). Jag väntar mig en chock när jag inser att det inte är så slappt som på gymnasiet.


Igår kom lönen. Jag och Julia tog en runda på stan. Köpte lite grejor. Två väskor bland annat. Jag ska snart vänja mig vid att leva fattigt. Jag lovar!
/E

Nolleliv

Jag är antagen till Linköping! Så nu slipper jag pendla. Jag tror att mamma och pappa blev gladare än jag. :) Ikväll klockan 18 ska vi träffas med nya klassen och ha en liten informationsträff. Det är skönt att ha fått ett skolschema. Börjar klarna lite. Men allvarligt talat så orkar jag inte med nån mer nollning! Och då har jag bara varit med två dagar, varav en var absolut spiknykter. Igår var det münchenhoben som är en stor ölfest. Ölen serverades i enlitersglas som man fick med sig hem sen. Idag är jag lite krasslig i halsen efter allt Jag är en liten nolla och jag älskar denna stad och Svamp ni är dom bästa så vi tar den än en gång. Det är sång tillägnat festeriet Svamp. Sen hade vi ett antal woooooooooooohBORDSSKÅL! Sen var det "bönen" också som våra festsvampar fick oss att be på knäna... Var hälsad svamp -Sveriges giftigaste festeri. Vi är era undersåtar och vi lägger våra nolleliv i era händer. Ja, vad kan man säga?


Idag undrade jag om människan är dum på allvar. Varför dricker vi när vi inte kan ta konsikvenserna? Varför cyklar vi utan hjälm? Varför har folk sex med främlingar utan kondom? Varför sårar vi varandra? Deprimerande. helt klart.



Jag är trött. Fortfarande.
/E

Slut

pust.
Jag är trött och hungrig. I förmiddags tog jag campusbussen till Norrköping och mötte upp min klass och faddrar för att gå en stads/tips-runda. Lång tid tog det och jag hittar nog inte bättre för det. Hur som helst, nu har jag sett klassen. Ikväll ska dom grilla i regnet, men jag orkar helt enkelt inte. Jag erkänner att jag gör detta halvhjärtat eftersom jag är inställd på att komma in i Linköping. Jag frågar mig varför jag ständigt gör såhär. Varför sista-minuten-metoden alltid är den jag utövar mest. På gymnasiet gick jag två halvhjärtade veckor på samhällespråk innan jag kom in på musik. Egentligen orkar jag inte med det igen. Håll en tumme för mig på torsdag. Det är iaf ett trevligt gäng tjejer i Norrköping, och några killar också.

Det var skönt att sitta på bussen och höra tjejerna bakom mig prata om att cykla vilse och allt annat. Det är inte bara jag som är nolla och pendlar. Jag får helt enkelt bita ihop en månad eller två, sedan måste väl allt vara på plats??

Nu orkar jag inte tänka mer. Ingen mer information går in idag.

Imorgon, Ölfest. Ikväll lugn och kyckling i ensamhet. Men helst vill jag ha sällskap.
/E

Bilden.. Jag cyklade i ösregn. Som ni kanske förstår.

Bilder och en känsla av något bra.

Det är så här det ser ut. Den röda soffan, som Julia påstår är en bordellsoffa, tigerlampan, leopardfilten och zebrakudden är vår lilla djurtemahörna. NyaZeeland-väggen ovanför soffan som påminner och bekymmerlöshet och frihet. Bokhyllan som vi betsade igår kväll. Högst upp en flaska vin i fint vinställ från NZ. Mitt rum och sängen med det galna överkastet. Jag trivs här inne. Också fotoväggen bredvid skrivbordet som jag kan titta på när plugget känns tungt.

I morse vara jag ute och sprang en sväng. Det var skönt. Kom lite vilse men hittade tillbaka snabbt med hjäl av mitt förträffliga lokalsinne :P Ska cykla i väg och handla lite sen.

Jag känner att detta blir bra. Jag och Julia är en bra kombination av galenhet och allvar. Vi kompletterar varandra. När hon blir för nervös så antar jag en det-löser-sig-inställning och tvärtom. Hon har som jag en förmåga att hänga kvar vid det som har varit och är möjligen lite rädd för förändringar. Hon är söt som tycker att det känns som the end of an era att det analoga tv-nätet stängs ner.

Jag skrev precis till Rudolph att hösten för mig är början på något nytt. Inte slutet på något gammalt. Jag gillar den kyliga luften och löven som prasslar under fötterna. Jag älskar stora sjalar och stickade tröjor.


Studentlivet, Here I come!
/E

I Linköping

Sitter nu i lägenheten med brun betsfärg på fingrarna. Jag och Julia har betsat min Ivar bokhylla. Ännu ett ikeafynd. Men den är nog den enda riktiga möbeln från ikea. Vilken genialisk kedja det är! :)

Resan ner gick bra. Några tårar i ögonen när jag lämnade lungre och huset som stod där med min lekstuga på gården. Några fler tårar när jag kramade min kära mamma hejdå ute på gården i vackra hälsingland. Sedan bar det av. Lång resa, men trevlig. Jag, pappa och syster körde fel på alla möjliga ställen. Tillslut kom vi fram. Lägenheten är fin och ljus. Att den är på blott 57 kvm gör ingenting. Vår fina röda plyschsoffa står fint och tigerlampan till står allt! (bilder senare) :) Pappa hjälpte mig att komma i ordning. En slagborr är jag glad om jag slipper använda själv (WOW är det första gången jag vill ha hjälp utan att lära mig själv??). Man kan nämligen inte hålla för öronen när man håller i borren, kanske ni kan räkta ut. Det var skönt att ha någon som hjälpte till. Och fina syster som kom tio meter bakom oss på ikea, oftast bärandes på något "pappaaa.. du.. den här var jättefin!!" Dom fick sova i bäddsoffan och idag åkte dom hem. Några tårar. Systra mi tycker att det är jobbigt, det gör ont. Men vi kommer ju alltid att vara systrar även om vi inte bor under samma tak. Eller i samma stad. 70 mil känns långt, men det är längre till England.


Nu återstår bara kaoset av hitta, folkbokföra, anmäla, betala, ordna, upprop, nolling... men där börjar det roliga!
Kick-ass sjuksköterska, det är inställningen!
/E

Det närmar sig.

Godmorgon.
Det regnar som om det inte regnat på hela sommaren.. Men det är ju helt logiskt egentligen. Jag ska packa det sista idag.. Sen åker jag till mormor och säger hej. Eller hejdå kanske. Vi åker från Östersund runt 18-19 ikväll. Sedan stannar vi ett par nätter i hälsingland. Lite lugn och ro då kanske.

Det är så mycket som ska fixas. Jag har ännu inte fått min dator. Om den mot alla odds kommer idag så blir jag glad! Annars.. vette tusan. Jag har ringt vhs och bett om antagningsbeskedet som inte har kommit. Jag ska samla ihop mina viktiga skolpapper och hoppas på att resten löser sig. Hua. Positivt är att jag fick 4500 tillbaka på skatten igår. Dom pengarna hade jag helt glömt bort! Skönt när det var eko i plånboken.

Julia har iaf sett lägenheten. Hon är där nu. Vi har aprikosa köksluckor, men sånt piggar väl bara upp? :P Annars är lägenheten ljus och fin. Vi får måla om! det blir bra det här.

Kvar

• Folkbokföring i Linköping
• Adressändra, eller sker det automatiskt tro?
• Shoppa på IKEA
• Lägga upp ett par byxor
• Packa cdskivor och det sista
• ev. Köpa datorhögtalare
• Ställa av bilskrället

Sen, ska jag nog vara färdig att åka. Kanske

/E

Fikatime.

Idag ska jag träffa Sara och bebis. Sedan Petra och Julia för en sista fika innan flytten. Joss är i dalarna.. så henne får jag träffa en annan gång. I eftermiddag blir det fika och promenad med Fia. Ojoj, mycket fika här! :) Sedan ikväll ska jag slå in bordsskivor i papp. Roligt värre. I morgon packas släpvagnen.

Ett konstigt lugn har infunnit sig. Visst är jag fortfarande lite stressad och nervös... Hm. Ok. Jag är inte alls speciellt lugn.


Är man så dum att man går på detta då får man nog skylla sig själv va? :D
/E

Mobbning

Besök den här sidan. Den handlar om mobbning av ett barn som slutligen tog livet av sig vid 13 års ålder. På sidan beskriver barnets föräldrar skolans så kallade lösning av problemet. Det är fruktansvärt att det går till så här i vår skola. Lärare och rektorer skyller ifrån sig. Och skyller ofta på den mobbade eleven. Det pratas ofta om att låta mobbaren hållas. Tror dom på allvar ett ett barn kan stå ut med slag och öknamn och låtsas som ingenting!? Tror lärare på allvar att eleven kan vända andra kinden till och gå oberörd där ifrån? Resultatet blir möjligen mindre våldsamma slagsmål i skolan, eftersom den mobbade inte försvarar sig. Men eleven är fortfarande mobbad och får lära sig att det är lika mycket hans eget fel. Hur länge ska man som mobbad behöva ignorera dessa slag innan mobbarna ger upp? Det här barnet mobbades i 6 år. Innan han tog livet av sig fick han en bättre skolgång med en del kompisar som hjälpte honom. Men han var så deprimerad att han inte orkade.


Och här sitter jag och gläder mig över att snart börja plugga. Medan barn gruvar sig för att börja skolan efter ett långt fridfullt sommarlov utan slag och öknamn. Det känns inte riktigt rättvist.
/E

Ska jag flytta säger ni?

Om fem dagar flyttar jag. Emil sa att jag borde förvarnat honom. Men det är svårt när jag inte ens förstår det själv. No more sena nätter i Östersund (på ett tag), no more ta-bilen-när-jag-vill-var-jag-vill. No more fika med mina gamla, kära mysvänner på tehuset (på ett tag).
För hoppningsvis däremot sena nätter i Linköping, ta cykeln var jag vill och så långt jag orkar. Och möjligen en fika med pluggkompisar och Julia. Också hoppas jag såklart att någon kommer och hälsar på. Bäddsoffan är ledig.


Nope. Förstår fortfarande inte. Ska jag flytta alltså? Från Östersund och lilla Lungre? Till en stad jag inte känner? Jag? Jag som alltid varit så hemmakär och trygghetsberoende? Ska jag flytta ifrån mitt älskade rum och dess fyra trygga väggar? Jag kommer att cykla i många vattenpölar innan jag lär mig var de ligger. Här hemma kan jag cykla vägen från brevlådorna i kolmörker, utan att köra i pölarna. Jag kan den utantill. Och jag vet precis hur gruset låter under bildäcken när man svänger ner. Då är jag hemma. Det var så jag visste när jag var barn och sov tryggt i baksätet. Jag brukade låtsas sova för att pappa skulle bära in mig till sängen.
Jag minns att jag alltid räknade när jag åkte bil. 1, 2, 3, 4, 5. Jag kommer ihåg när jag första gången räknade till 1000. Nu ska jag, som knappt klarade B-kursen i gymnasiematte, lära mig hur man räknar ut verksamma substanser, doser och spädningar. Jag ska lära mig att ta venprov och ge sprutor. Jag ska sitta uppe sent och skriva rapporter på rätt sätt. Jag som aldrig imponerat på någon med min självdisiplin och studieteknik (sista-minuten-metoden. Varje gång). Det blir intressant att se hur det går.

Det är svårt att packa när alla saker har ett känslomässigt värde. Det är typiskt mig. Till och med en duk eller en gardin, kan för mig betyda enormt och påminna om gamla tider. Om det är positivt eller inte vet jag inte. Men jag antar det.

Jag ska bli en kick-ass sjuksköterska.
/E

På högvarv

Jag erkänner att jag har varit arg ett tag, men tror att det behövdes. Nu är jag däremot glad och förväntansfull. Idag kom ett brev från Liköpings universitet som välkomnade mig inför höstens studier. Jag fick information om nollning och studielån/bidrag. Jag väntar mig två månaders kaos innan allt faller på plats och blir vardag. Jag är nervös och oroar mig nog för onödigheter. Det löser sig är ju mitt nya motto. Eller?

Idag har jag tittat på några möbler hos grannen. Jag ska få en byrå.. Och en bäddsoffa, om den får plats på släpet ner. Packningen och själva flytten är det jag tänker prioritera först. Sen får det bli nolleaktiviteter, upprop, hitta, pendla (om jag inte får plugga mot linköping istället för norrköping. Hundra frågetecken) och allt sånt.


En bra dag på jobbet igår. Jag och Cecilia bestälde pizza på rasten. Mums! Idag börjar jag klockan 16 och har 4 oplanerade timmar framför mig. Jag har iaf börjat packa porslin och köksgrejor.

Mat
/E

Segerdans!

Jag är antagen till sjuksköterkseprogramet vid Norrköpingsuniversitet!! Gjorde en segerdans i enorma mjukisbyxor sjungandes på nått nanarajrajnaaabababa!! när jag fick veta. Ännu bättre är att jag står som 17e reserv till Linköping! Och det är ju där jag ska bo... så det vore klockrent. Betydligt bättre odds än 151a reserv. Äntligen går något åt rätt håll.



JULIA 21 idag! Kalas!
/E

Ni gör mig Arg.

Att det på framsidan av tidningen SOLO står Vinn en orgasm ger mig en blandad äckelkänsla av gråt och hånskratt. När jag, över min lillasysters axel, läser Linus Västerlunds tips på Sommarragg på 5 sek blir jag bara förbannad. Så där förtvivlat arg som, jag gissar bara jag kan bli över sånna saker. Linus ber tjejer att framhäva brösten med en pushup bh, ha kortkort eller hög slits. Han tycker om att titta på tjejer som äter banan, smörjer in sig, sportar tillsammans (är han intresserad av vem som vinner beachvollyn tro?). Sen får vi inte skratta åt killen när vi vunnit över honom i minigolf. Han tycker tydligen att det är fruktansvärt pinsamt att bli förlorare mot en tjej. Det är alltså do's and dont's om vi vill ha ragg på 5 sekunder. Tack för informationen, Linus. Men jag tror att tipsen snarare gör att man får en gris på kroken. Eller ja, Dig. Jag blir skitförbannad på killar som tror att dom kan säga/göra/skriva vad som helst och sedan skylla på att dom är "primitiva varelser". Och jag bara önskar att sånna texter som den Linus Västerlund skrev egentligen inte får tryckas.


Tidningen riktar sig till läsare mellan 20-30. Jag undrar om det är någon tjej som missat att man lätt får uppmärksamhet genom att visa brösten? Jag tror inte det. Där emot hoppas jag att många insett att det inte är den typen av uppmärksamhet dom vill ha. Ska man inte ens kunna äta en banan i lugn och ro?!


Och jag blir ledsen när min alltigenom vackra lillasyster säger "jag vill inte gå på stan såhär" där hon sitter bredvid mig i bilen med sin tjocka fläta och somriga linne, lagom sminkad för en varm sommardag.

BAJS på alla tjejtidningar (och herr(pojk?)tidningar, inte minst!) på hm, bert karlsson, media, samhället eller vad för jävla skit som satte dessa ideal i oss.

JA jag är bitter. Men någon måste ju vara det också.
/E



---
OK jag erkänner. Jag håller troligen på att sjunka ner i en.. vad ska jag säga? Mediapsykos? Jag kan omöjligen fokusera på någonting annat. Läste en genialisk artikel i Icakuriren. Dom skrev om Ebba von whatever och hennes uppmaningen om hur tjejer får/inte får se ut och bete sig. I hennes bok Ebbas Stil står det saker som "låt alltid killen ringa först" osv... jag frågar mig samma sak som icakuriren; Vad är det för år nu igen? 1950?