Första December

Idag är det första december, Internationella Aidsdagen. 39,5 Miljoner människor lever med Hiv. Tänk på det en stund. Sedan kan vi ta hand om våra i-landsproblem. Unicef gör ett bra jobb, hjälp till.


Igår drack jag en öl med min basgrupp och ett annat gäng. Några drog på kravall, men jag åkte hem och kröp ner i min nya gröna plyschdress (retro, 70talet måste ha varit en skön tid :)). Hade ont överallt och kände mig slutkörd. Idag mår jag något bättre, med en svag huvudvärk som hänger kvar. Vet inte om det är en förkylning som smyger sig på, eller om det är tentastress som lämnar kroppen.

Över ölen där igår, var det några som pratade om bröstlyft och förstoringar. Att när man har fött barn så vill man nog lyfta lite. Vem bestämde att det är fult att åldras? Att det naturliga är fult? Vill vi, när vi blir äldre, se ut som att våra kroppar inte har varit med? Vill vi dölja att vi fött barn? Arbetat? Skrattat? Det finns en tyngdlag och den kan ingen kämpa emot.

När jag vaknade i morse var Julia i full gång med att skura och stryka julgardiner. Hon har sett fram emot idag i säkert två veckor. Minst. Hon är barnsligt förtjust i julpynt. Fint blev det iaf och Julia har däckat på sängen. Stryka måste förresten vara den absolut tråkigaste hushållssysslan. Någonsin!


Ikväll ska folk festa igen. Det är för mig en gåta hur alla orkar! Plugga som hästar på veckorna, och parta som nått annat djur på helgerna (mitt i veckan också för den delen). Jag ska ta det lugnt, se idol och dippa morötter. Bön- och grönsaksgryta till middag. Mmm!
/E