Östersund

Jag och Ester har haft en långhelg i Östersund. Jag skrev ett inlägg från tåget, men det ville sig visst inte riktigt. 8 timmar på ett tåg med en halvårstjej gick bättre än förväntat. Hon åt gröt (jag hade gröt överallt innan vi ens nått Gävle), lekte och sov. SJ har väl inget imponerande utrymme för barnvagn, men det löste sig ändå. På hemvägen fick vi sällskap av min far till Gävle, därför var vi hemma i, var som kändes som, ett "nafs".

Östersund bjöd både på bedrövligt och strålande höstväder. Vi har träffat släkt, familj och vänner, ätit kinamat med fem generationer och fikat massor. Ester har varit väldig mammig på kvällarna och somnat sent. Det är inte lätt att vara liten, resa, träffa många människor och ställa om till vintertid. Jag har alltså vaggat, burit och ätit många enhandsmiddagar med en tös på ena armen trots många villiga medhjälpare. Men jag har också hunnit med ett ca 10 minuter långt bad med ett glas rött innan tösen ballade ur i sin mormors famn, samt en barnfri hundpromenad.

Skönt att komma hem till C som har saknat oss. Powernap, tv-kväll och övertrött dotter. Allt i sin ordning.
/E

Barnmaten

Fredag igen! Skönt med ett par dagar då vi är hemma båda två och delar på ansvaret kring Ester. Idag har vi haft en strålande dag som inleddes med att vi båda sov middag - direkt efter frukost! Skönt! Långpromenad i höstsol pch besök på Calles jobb med lite fika. Då var kaffehuvudvärken ett faktum, ett resultat av att jag sov istället för att dricka morgonkaffe.

Fredagsmaten är planerad och vin vore ju gott. Jag tycker dock att det är på tok för omständigt att besöka bolaget, så vatten är vad som bjuds.

Jag läser Claras och Ebbas blogginlägg om det här med barnmat och hur många blickar man har riktade mot sig som mamma, och hur många vill döma. Claras inlägg i debatten är verkligen relevant, jag kan inte säga det bättre själv; Granskas papporna under samma lupp?

Vi/jag lagar i huvudsak egen mat till Ester. Det tänker jag fortsätta med så länge det känns lättsamt och roligt. Jag lägger ingen prestige i det med tanke på hur lätt det är att koka och mosa lite potatis. Och nej, jag lagar inte egen mat i syfte att få andra mammor att känna sig sämre! Burkmat har hon fått ett par gånger när vi varit ute på oväntade äventyr över lunch. Och det går ju också bra, men är betydligt dyrare.

/E

Ett år

Jag har en treårsdagbok. En sådan som äldre damer har där man fyller i väder och vind samt skriver några rader om dagens innehåll. Det är verkligen värdefullt att läsa såhär på andra sidan av graviditeten, att liksom följa den och minnas. Och uppskatta hur det blev och var vi är nu. Och verkligen stanna upp och känna tacksamheten över hur fint allt är! Festligt är att flera dagar innan vi upptäcker att vi väntar barn så inleds alla dagar med "åååh jag är så trött", sedan förstår vi varför.

Nå. För ett år sedan gick jag också gastrokursen i Stockholm dit jag alltså åkte varje onsdag i 10 veckor. Det jag minns nu i efterhand är de fantastiska leverpastejsmörgåsarna de gör på Waynes i Huddinge pendelstation och den rejäla husmanskost som serverades av en bastant kvinna med lätt skäggväxt. Jag älskade det. Hade jag inte varit gravid så skulle jag nog haft andra minnen än maten. Och faktiskt så minns jag även kursinnehållet, tack och lov.


Ja, bloggtorkan kompenseras med tre inlägg på samma dag!
/E

Höst

Vi har rullat in oss i en ullfilt och ulltröjor nu efter promenad och skruttens middagslur. Det är verkligen höst. Och jag gillar't :)

Om vattnet

Igår badade vi i badkaret, jag och Ester. För första gången var hon riktigt glad i vattnet, plaskade och sprattlade glatt. Kanske hänger det ihop med att hennes mor var avslappnad. Inte ens efteråt tog hon fram sitt humör.

Det är häftigt att se hur hon söker min reaktion för att läsa av om en situation är farlig eller ej. Hon tittar på mig vid plötsligt höga ljud, när främlingar håller henne, när hon kommer ner i vatten och annat. Då är det ju viktigt, men väldigt svårt, att hålla lugn min även efter en kallsup.
Jag tar därför på mig delar av skulden till vår dåliga start på babysimmet. Jag tycker ju själv att vatten är lite obehagligt. Doppar mig aldrig utan att hålla för näsan, kan inte dyka, tittar inte under vatten och är absolut inte en sån där plaskig typ som kastar sig handlöst från vilken höjd eller rutschkana som helst. Utan kanske en mer avvaktande typ som håller näsan ovanför vattnet och fortfarande är lite orolig för kallsupar och läskiga rutschkanor.

Vi nu på morgonen bevittnat säsongens första nattfrost och en ack så fin hösthimmel. Och idag ska jag träffa min chef.
Igår var vi på afternoon tea och åt alltså mängder med scones och några minibrownies till middag. Och chaite! Bästa påhittet av det nya caféet i stan! Fattas nu bara ett riktigt bra helgfrukostställe.

/E

Törrt

Det går längre och längre mellan inläggen här vilket får förklaras av att jag känner mig tjatig i mitt mammaliv och ju egentligen bara har det att skriva om :). Och så har jag svårt att hitta en lagom nivå i hur mycket jag lägger ut på internet och inte. Och ptja, jag har ju inte all tid i världen. Samt att vid senaste försök att publicera inlägg blev det error.

I måndags bjöd jag in de mammor jag gick vattengympa för gravida med och deras söner (ja, bara jag av oss 5 fick en dotter) på soppa. Härligt! Vi har bestämt oss för att i november gå ut och ta en "after baby" och vi längtar!

I övrigt har vi idag vinkat av vårt besök av Esters hederstant Sara samt promenerat runt ån i sol och kall vind. Vi har haft fina dagar och upptäckt hur bra det nya kaffet Babettes Kafferi är. Idag hoppas jag att min kära har tid att möta mig där för afternoon tea. Skruttungen sover redan för andra gången idag, hon har nämligen lagt sig an med tidiga vanor..

/E

Kvalitet

Igår gick C och E ut på promenad efter middagen. Jag var alltså hemma SJÄLV för första gången på jag vet inte hur länge. Så vad gör man? Jag tänte ett ljus, åt upp middagen, satt i soffan och läste en tidning. Sedan kom dom tillbaka, innan jag ens hunnit sakna dem ;). Men åh vilka värdefulla minuter.

Givetvis älskar jag vår dotter och är så glad att hon är här! Men man har rätt att vara lite trött som förälder ibland, och då rätt att få lite eget utrymme. Det vore ju förstås trevligt att få lite utrymme med mannen i mitt liv. Till exempel en restaurangmiddag, en bio, en promenad, men det är svårt att få till med mor- och farföräldrarna och andra nära miltals härifrån. Tills vidare håller vi till godo med hennes ibland tidiga nattsömn. Snart är hon ju stora tjejen och flyttar hemifrån - då har vi ju all tid i världen! Tills dess går det verkligen ingen nöd på oss.

I övrigt är vi ilskna över att det är så krångligt och dyrt att resa norrut. Vi har kommit fram till att nattåg är det minst jobbiga alternativet. Att somna här och vakna där är ju skönt, men kostar lika mycket som en utlandsresa. Det är bara att bita ihop och betala.

En annan fråga vi ställer oss är; Hur firar man nyår med bebis på bästa sätt? Jag vill gärna göra stora planer med flerrätters, sova borta, hotellfrukost, champagne och glamour. Men nyår tenderar att bli sämre ju mer man planerar. Den som lever får se helt enkelt.
/E

Finlördag

OM vi har hade en bra dag igår! Promenad i dimman till scandic där vi åt prima hotellfrukost med vänner. Vilket sätt att börja dagen! Underbart väder, några ärenden och hem genom prassliga löv.

Jag fick massor gjort när C och vår förkylda tös såg en film (Ja, E får se action/sifi). Våra köksstolar fick nya kläder, vardagsrumsfönstret nya gardiner, Ester en ny overall och nästan en klänning, matbordet en ny duk. Jag har alltså fått bocka av några saker på min att-göra-lista. På den stod mest roliga saker, men att sy 6 meter raksöm är inte roligt. Nu är det gjort! Återstår gör äppelmoskok, toscakakabak samt att sätta balkongen i höst/vinterskrud. Eller iallafall ta bort sommarskruden som verkligen börjar bli worn out...

/E

Utflykt!

Jag och Ester packade kaffe, potatis- och ärtpure', mango- och bananmos,  köpte en kanelbuller och gick ut i skogen. Härliga höst med sommarvärme!

Fem månader av livet. Swisch!

 Det här bilden togs för nästan exakt fem månader sedan. E var 53 cm lång, 3900g, ihopknycklad, sömnig, skrynklig och röd. Jag var matt i pälsen, lycklig, känslosam och såg ut att ha hennes tvilling kvar.

Idag, fem månader senare är hon 66 cm lång, 7300g, pigg, vaken, glad och nyfiken. 

Jag är lycklig, lugn och ser ut att ha blivit av med tvillingen.

Fantastiskt.

/E

Ojni,

här var det verkligen bloggtorka!

Låter meddela att vi lyckats med tajmingen kring babysimmet med sömn, mat och omklädning så att E nu gillar't. Härligt! Låter även meddela att det är höst och marken är full av kastanjer som kan läggas i diverse fickor. Jag har köpt höstboots, höstshorts och höststrumpbyxor.

I övrigt så vaknar vi ofta upp med en man utanför fönstret eller på balkongen. Våra fönster målas om utvändigt.

/E

Dopfamiljen

Ja såhär såg vi ut :). Ester i mössa innan doppet, och med napp första minuterna av ceremonin. C i nykostymen, och jag i - äsch, den gamla trasan som jag köpte i England för, WOW 6-7 år sen!?

Imorse var jag inte människa efter att jag och Ester spenderat tidigtidig morgon i vardagsrummet. Hon med trött glädje, jag med uppgiven frustration. Nu efter regnpromenad, babysång, umgänge med andra mammor och slutligen 1,5 timmar själv på Maxi (ja ensamhandling är faktiskt en lyx) så är jag i gängorna. Särskilt efter att lyckats söva dottern i sin egen säng - utan amning först!

Låt oss hoppas på stort tålamod inför natten, alltså sänggång nu bums! Inte för att vi har en exceptionellt krävande bebis, utan för att det är, och kanske ska vara, lite krävande att vara småbarnsmor kl 03. Då gäller det att påminna sig om hur härligt det är att vakna till ett stort leende, som vi har lyxen att göra nästan varje morgon. Ingen kan beskylla henne för ett uselt morgonhumör. Annat är det med mig ;)


I övrigt tänker vi på radhus, och har tittat på ett sådant som vi verkligen inte ska flytta till.
/E

Dopet

Vår älskade dotter är nu döpt och vi är så glada och tacksamma för den fina dagen. Hon var glad i kyrkan, gudfar läste ur Markusevangeliet, min syster sjöng en egenskriven sång och inte ett öga var torrt. Särskilt inte mitt. :)

Efter dopceremonin åt vi soppa och tårta tillsammans allihopa. Tack alla som kom och gjorde dagen till vad den blev, tack för all hjälp och alla fina presenter!

Idag ska vi vila, iallafall Esters om fick lite overload av alla människor. Hon är ännu inte van att stå i centrum :)
/E

Om jag var sådär lite crazy..

...så skulle jag nog köpa ett riktigt renoveringsprojekt tre mil från stan. Fina trägolv, kakelugnar i alla rum, walk-in-skafferi (strået vassare än dito garderob), men också ett mycket ologiskt kök, eller två egentligen. Ett bedrövligt badrum samt ett badrum utan vare sig golv, toalett eller någonting av det som definierar ett badrum utöver avlopp.

Ja ni hör ju.

Och eftersom inget vet ifall jag och C är händigt folk är det väl mest realistiskt att avstå, trots frestelsen att få skapa sin husdröm. Ingen vet ju heller ifall jag och C är sådana som klarar av att pendla tre mil till jobbet, skjutsa till dagis, uppfostra barn och samtidigt renovera.

Så till min stora förvåning är jag mer realist än sådär crazy att jag om tio år får va med i tidningen Lantliv.
/E

Om jag vann på lotto...

Man blir inte lycklig av pengar. Sägs det, men vad vet jag? Om jag vann mycket pengar skulle jag köpa hus. Och betala av studieskulder. Idag har jag hemnetknarkat med temat "om jag van på lotto", och alltså inte begränsat sökningen efter pris. Massor av bara-att-flytta-in-hus med mycket yta och stora kök. För miljonersmiljoner.

Igår var jag modstulen efter jag vet inte vilken husvisning i ordningen. Nu försöker jag istället hitta fördelar med radhus/kedjehus i takt med att jag trycker undan alla tankar på kakelugnar, knarrande trägolv och gjutjärnsspisar.

Må hända har jag en något romantiserad bild av knarrande trägolv och stor trädgård. Som om jag skulle bli lyckligare av en gräsmatta som kan krattas när Skrotan sover. "Kan krattas" blir ju snart "måste krattas".

Kanske är drömmen av hus bättre än verkligheten.
/E

Tax

Taxtyget blev en, Body. Min första sådan. Och Ja, den är sned i halsringningen. Men ändå! :)

Bevis

Testar en ny bloggapp och lägger ut bevis som stödjer föregående inlägg. Ett matbord jag tidigare skulle fnyst åt med kommentaren "gu va tråkigt med vitt! Vi kan hitta mycket finare på loppis".

Nu besöker vi sällan loppisar då de inte ofta rymmer en barnvagn samt sällan roar en spädis.


Notera att det nu finns två bildspel i högerspalten. Jag är så high tech! De innehåller båda bilder från bloggen, gamla och nyare. Kul!

Märklig förändring

Något mycket märkligt har hänt. En personlighetsförändring som förvånar mig själv. Inredningsmässigt är jag nog känd som en ganska plottrig person som gillar att omge sig med ting som endast ska tittas på. 50/60-tal och tantatteraljer. Jag brukar ha svårt att stänga in vackra saker i skåp och det första vi gjorde när vi flyttade in här var att plocka ner några skåpdörrar i köket för att visa våra fina koppar, skålar och annat fint.

Men nu plötsligt lockar det strama. Det minimalistiska. Det lugna och avskalade snarare än det pyntade ombonade och lite röriga. När ikeakatalogen ramlade ner i brevlådan för första gången i mitt vuxna liv blev jag helt till mig. Ikea imponerar verkligen på mig med sina påhittiga förvaringsalternativ. Jag blir helt nipprig av genialisk förvaring! Att använda höjden i ett rum, höja sängen och ha massor av lådor under. Att ha förvaring i sittpuffen till soffan, att ha lådor i vardagsrumsbordet! Att stoppa undan och göra sig av med grejor. Att sortera!

Jag vet inte när den här förändringen startade, men gissningsvis under graviditeten. Det var då den maniska sorteringen av våra skåp började, och jakten på den ultimata förvaringen. Strävan efter att allt ska finnas där man behöver det.

Men det stannar inte heller vid förvaringen. Jag har också ett litet pockande behov efter matchande kaffekoppar. Åtminstone några stycken så att alla kan få lika dana när vi bjuder på kaffe. I våra skåp är de matchande kopparna väldigt lätträknade så förändringen är radikal! Jag har också tänkt tanken att göra mig av med några blommor (!), att sätta böckerna i vita strama billyhyllor - helst vägghängda så golvytan ökas.

Det här är vansinnigt förvånande och nytt! Och idag ska vi till ikea. Men först måste jag sortera en låda i köket.

En annan möjligen ännu märkligare förändring som jag nästan skäms över att erkänna är att jag gärna vill ha en riktig strykbräda (har nu endast en minimal) så jag kan stå framför TVn och stryka linnehanddukar.
/E

ÅH vad bra vi har det!

Vilken härlig helg vi hade! Vi åkte till Kalmar för att umgås med delar av det fantastiska gäng jag gick universitetet med. Förra återträffen bar jag på en stor mage. Denna gång på en härlig liten människa! Ester visade sig verkligen från sin bästa sida och vi hade riktigt roligt med tävlingar och annat som värdparet ordnat.

Jag gick mest omkring och sa "ÅH vad bra vi har det". För det hade vi i en stuga som låg så vackert att man inte kunde låta bli sådana utrop. Vad kan vara mer avslappnande än kaffe och bullar på bryggan? Lunch ute i gräset, och då dessutom skippa laga den själv? :) Inte ljudet av en enda bil på flera timmar? Utedass och total tystnad?

Jag somnade nöjd och inte helt oväntat med drömmar om ett eget torp.

Åter i Linköping försökte vi oss på babysim för andra gången, vilket inte alls var populärt hos vår trötta Ester. Hela familjen sov istället i vad som kändes som flera timmar. Härlig söndag!
/E

Vinst och förlust

Bakluckeloppisen blev en flopp, mer eller mindre. Ösregn är inte det som sätter sprutt på försäljningen kan jag lova. Några själar kunde vi iallafall glädja med t.ex. prima gamla skinnkängor, en gammal digitalkamera, ett fult troll, en handmålad porslinstiger och några fula plåtburkar. Vi gjorde ett hörn på vårt bord för att locka damer med dålig smak. Det lyckades. I andra änden av bordet stod finsakerna. Fulhörnan sålde bäst. Vi drog in runt 300 spänn, blev genomblöta och skickade resten av våra ickeönskade ägodelar i myrornas container. Det är iallfall löjligt tillfredställande att rensa och jag har fått blodad tand.

Tradera går däremot bort då jag märkt att det är mer möda än vinst. Ändå lockas jag av tanken att göra fina annonser, sälja som guld och sen slå in fina paket. Men nej, jag får hålla mig.

Idag tvättar vi, eller mest jag. Ester sover. Himlen är hög, rönnbären tunga och hösten är på ingång.
/E