Om helgen och sömnad

Jag har haft en löjligt härlig helg! Min fina vän kom på besök och jag har varit långledig. Finbesök av detta slag innebär alltid trevligheter. Bland annat utflykt till Jofotex i Söderköping (efter "viss" omväg...), den största tygaffären någonsin! Vilket paradis av inspiration! Jag har lånat alla böcker om sömnad på bibblan så nu ska det sys småsmå sparkdräkter, skötväska, filtar, bodys och allt ni kan tänka er. "Ska vi ha ett sånt stackars barn som bara har hemsydda kläder?" undrade C :). Jag handlade inte ett enda tyg att sy egna kläder av. Dels för att jag inte kan tänka på någonting annat än att vi ska få en ny liten människa, men också för att det är svårt och inte så inspirerande att sy till gravidmage.

Angående magen så ser vi nu fosterrörelser (och nästa vecka slipper jag kalla den "foster" - då räknas den nämligen som bebis!) genom magen. Igår var det en jäkla fart, kanske fick den en sockerchock av allt godis...

Julafton närmar sig. Alla klappar är inslagna, RockyRoaden är gjord, planerna är smidda. Jag inleder självaste aftonen med att vara sjuksköterska, och firar därefter aftonskvällen i Borås.

Det tas alldeles för lite kort dessa dagar. Åtgärd!
/E

Loppisheaven!

ÅH idag var jag i himlen! Besökte stans bästa loppis för husgeråd. Jag blev nedsläppt och lämnad ensam i deras stökiga källare. Jag ropade ett högt WOHO och satte igång med grävandet och rotandet. Kommer ut (faktiskt innan solen gått ner) med ett gäng ramar, en ljusstake 60-tal, en klänning (som kanske passar på min kropp i sommar när den som bor där inne kommit ut) och lite annat. Vansinnigt inspirerande!

Källaren är fortfarande full med intressanta saker. Bland annat en såndär 50-talsbebissäng på ben i rotting, en vagga (som förvisso gungar i fel riktning..), en förtjusande trädgårdsmöbel, tusen pälsmössor och hundratusen porslinsgrejor. Jag är snart tillbaka ska ni se!

Det här känns extra bra just idag, för jag var lite ensam och omunter i den här staden. Ensamlunch är något jag ofta njuter av, men på sista tiden har det blivit några för många.
/E

Dumdumle

Vecka 23 inleds med ett felvänt dygn och jag kunde omöjligt vakna till liv innan klockan slog 12. Jag får nog den resterande delen av dygnet lägga krut på att återfå normala mat- och sömnvanor. Efter jag ätit några dumlekola alltså...

/E

Ugglar på jobbet.

Jag jobbar natt nu. En avklarad, en kvar. Den sista natten så långt ögat kan nå! Inga fler nätter inplanerade under graviditeten. Det är jag så tacksam för!
Denna natt var fullspäckad och tröttsam för ryggen. Skönt att kunna sträcka ut sig i personalrummet innan det är dags att promenera hem. Jag har sovit bra, men är trött så trött. Tänker mig att en kaffe och en chokladbit kan pigga upp mig, annars råder inget annat bot än ytterligare någon timmas sömn innan det bär iväg.


Hela dagarna försvinner. Finast av allt är att komma hem på morgonen och krypa ner bredvid C för att sedan vakna till när han försiktigt drar ner persiennerna, smyger ut och drar igen dörren.
/E

Väntan..

Vi har 128 dagar kvar till beräknad förlossning. Det känns som en evighet ibland. Ibland känner jag mig så peppad och förberedd att jag inte för allt i världen kan förstå hur många månaders väntan och längtan det är kvar. APRIL liksom. Det kommer ingen bebis förrän till våren!! Igår kunde jag inte somna för jag tänkte på små babybyxor med fötter i randig plysch.

Det är underbart att vänta barn nu. I går vaknade jag av fosterrörelser! Och idag sparkade den hela tiden medan jag låg i tandläkarstolen. Det är också läskigt, det finns så många tänk om.. men så kan man inte tänka! Jag vill, trots alla ta inte ut saker i förskott så vill jag handla småsmå kläder, sängkläder, sticka en filt och köpa en vagga. Men jag ska hålla mig i skinnet några månader till.

Jag får ofta höra att jag är väldigt stor, ovanligt stor som jag förstår det. Själv är jag dock övertygad om att jag är normalstor (efter som "normal" i detta fallet är i princip allting!). Nu snart 22 fullgångna veckor.


/E

Självklart önskar jag mig inte en prematur bebis. Jag vill att den ska gräddas där inne heeeela den långa vägen fram till våren.

Orken?

Idag efter jobbet gick luften ur mig och jag pös ihop på en soffa i norra entrén. Aldrig tidigare under graviditeten har jag varit så trött att jag inte orkat gå den 20 minuter långa promenaden hem! Jag åt en smörgås och C fick hämta. Sedan masade jag mig runt ica maxi på pin kiv.
Väl hemma fick jag skjuts hela vägen fram till dörren! Äntligen fick jag sträcka ut mig! C den härliga finingen körde till och med igång min avslappnings-CD för gravida (fick den med en gravidtidning) och nu är jag åter människa, utan både ryggvärk och migräntendens. TACK!


Har också bevis på att magen är större ibland. Imorse på väg till jobbet kunde jag knäppa jackan, men inte på vägen hem.
/E

Advent

Oh Herre vad stor magen är på bilden nedan! Är den verkligen så stor hela tiden? Tror själv att det varierar i storlek och ofta är lite mindre, eller så är det åter min kroppsuppfattning som är lite skev. En annan sak som är skev är min dygnsrytm. Jag är ju egentligen inte en kvällsmänniska, men senaste dagarna har jag gått till sängs sent och vaknat lika så. Det sistnämnda betydligt mer frustrerande än det första. Jag blir stressad när "hela dagen" försvinner, så idag har jag tvingat mig upp.

Jag har inte jobbat på mer än en vecka, oerhört skönt. Dock har ju halva tiden gått åt till tentapluggande, men ändå så härligt med en paus från jobbet. Nu kan jag jobba med ny energi när jag börjar i eftermiddag.

Igår blev det mysigt lussekattsbak. Det gick fort och vi fick till en himla bra deg! Jag pysslade även ihop några marsipanfigurer. Så igår bjöd vi vänner på adventsfika med glögg och hela baletten.

/E

Mättnad

Julbord med jobbet ikväll och sällan har jag varit så mätt. Det kalla bordet och efterrättsbordet var bäst. Mycket gravidprat såklart, eftersom jag och en kollega ska ha barn samtidigt.

Min kroppsbild har inte riktigt hängt med i magens utveckling. Jag kan fortfarande få för mig att jag nog alltid har sett ut såhär, tills jag fastnar med magen i en smal passage eller ser mig i spegeln. Dock i mitt huvud är jag fortfarande ganska småmagad. Bilden är tagen denna vecka, alltså 21 gravididetsveckan.

/E

Fredagens

Vi har DN-helgprenumeration nu. Det är lyxigt, när jag är ledig som idag. Redan igår tänkte jag glatt på den frukost jag skulle äta. Turkisk yoghurt med färsk kiwi, min nya passion. Tjock, fet och krämig som yoghurt utomlands.

Igår kokade jag ihop en kola med kanel- och chokladsmak. Det var varken så enkelt eller så gott som jag hoppades. Och nu måste vi tack vare det experimentet köpa stålull.


C kände första riktigt tydliga sparken igår. Min kära.
/E

Att veta vad man behöver

Den senaste veckan jag har varit stressad och trött i tentaplugget. Igår när allt var över och jag kom hem gick allt per automatik. Jag vet vad jag behöver för att komma igen. På centralen hade jag stegat bestämt mot pocket shop, plockat tre väl valda titlar ur topplistan (inga deckare, jag väljer böcker efter titel, framsida och första raderna på baksidan) och betalat den dyra slanten med nöje. Väl hemma, efter middagen tände jag alla ljus i vardagsrummet och kröp ner med en kopp te och en bok under den filt som farmor har vävt. Ensam hemma i total tystnad. Sedan ett ilande varmt bad med samma bok.

Så nu när jag tagit hand om min havererade kropp och själ (haveri, nå viss överdrift) ska jag fortsätta med vårt dito hushåll. (Komiskt är det antal krämer jag använde till den havererade kroppen.. 7 st inkl tvål och shampoo, ni kan tänka er hur mjuk jag är!)

Jag vet hur jag tar hand om mig. Det är skönt att veta. Och, jag klarade tentan!
/E

NU ska gastrokursen förhoppningsvis vara överstökad. Efter en del tågdramatik är tentan skriven (ersättningsbuss i sista sekund linköping-norrköping. Därefter ståendes med någet utanför Flen en timma), och jag tror att det gick vägen.

Sedan vips var jag i Stockholm för att luncha och fika med fina flickor! Sagt och gjort. Vilket bra kursavslut!

Efter ytterligare lite tågdramatik är jag nu hemma. När vi skulle lämna Stockholm hade lokchauffören tappats bort. Vad gör man då? Jo, man skrattar åt det absurda. En chaufför kan alltså försvinna bara sådär.

Nu hemma med väskan full av skönlitteratur. Julmys i raggsockar under tusen filtar är det som gäller hädanefter. Helst med ingefärskola och Rocky Road, men jag får nog hålla mig i skinnet lite på den fronten.
/E

Det finns inget dåligt väder...

A och O dessa härligt kalla dagar är varma skor, annars blir det ju inte riktigt lika härligt. Därför är jag sjukt nöjd med förra vinterns köp i Åre. Skor från Keen som klarar -30 grader. Jag har aldrig frusit i dom.




Tänker mig att jag snart behöver en varmare jacka och kanske till och med ett par täckbyxor. Problemet är den här kulan som kommer att växa till. Undrar om den får plats i min gamla dunjacka? Isf ska jag be min mamma att faxa hit den.

/E

Vinterpromenad

Tog med mig kameran ut. Lekte med slutartiden tills batteriet tog slut, men hann nog aldrig riktigt få till det. Bilderna är inte alls så krispiga och vita som i verkligheten. Vitt blir gärna blått, tydligen. Hm. Vackert var det iallafall, -10 grader. Precis så som vintrarna ska vara!

Sedan om man är trött så kan man välja att snövallar som berg omöjliga att bestiga, icke-plogade vägar och mörker. Tittar man igen så ser man, det är faktiskt ljust!
/E

Första advent

Vi har tänt ljuset och jag har ätit risgrynsgröt. Efter ett par timmars pluggande av överviktskirurgi och ERCP promenerade vi till Gamla Linköping och mötte Julia för adventsmarknad, i full snöyra. Mysigt! Tur att vi fick ett bort på cafét så vi kunde tina lite och äta saffranssemla - det bästa av två världar.

Nu efter promenad i nysnö tillbaka är jag ordentligt trött och har lätt ont i magen. Det finns det dock inte riktigt tid till för nu ska det pluggas akut buk.

3 dagar till tenta, sedan hoppas jag på vila och julmys.
/E

Tentaplugg??

Nu är vi förberedda på adventsfirande. Jag fick viga kvällen åt städ och julpiff efter någon timmas plugg, mer studier än så hade jag tydligen inte ro med.

Vi har även tittat på ett hus att hyra, dock blir vi nog inte lantbor trots idyllen, vilken vi ju inte behöver gå miste om förvisso. När helst vi vill står Tinnerö Eklandskap där i all sin vinterprakt redo för korvgrillningar, utflykter och promenader.

Nu när jag lagt huslivet åt sidan och förstått att det är i den här lägenheten vi kommer att tillbringa första tiden med vårt barn har jag blivit smått galen. Jag vill fixa, sortera och slänga. Skåpen är fulla av onödigheter, och hur i all vääärlden ska vi få plats med ett litet liv i detta kaos (ungefär). Ikväll började jag med att skicka alla Vårdfack-tidningar i sorteringen, varför har jag sparat dem!? (och varför slänger jag dem.. bebisar spenderar troligen väldigt lite tid i tidningsställ).

Det är lätt att bygga en lång inköpslista. Tur för vår ekonomi att vi aldrig drar oss för att köpa secondhand, utan snarare föredrar detta. Ändå - hur mycket saker behöver man egentligen? Behovet av en skorstensfri kamin, min senaste fixidé, kan knappast vara stort. Dock en ordentlig fåtölj för trötta ryggar och stora magar!

/E

Ultraljud v 19+3

Ultraljud nr 2 avklarat "utan synliga avvikelser", som det står. Det är faktiskt helt otroligt att ligga där med käraste C bredvid mig och titta på vårt liv som jag bär i magen . Vi fick se en spark samtidigt som jag kände den. Otroligt! Väldigt skönt att se att det står rätt till där inne, jag vet ju så mycket om allt som kan gå fel..


Nu ska här kokas risgrynsgröt, pluggas, drickas glöggte och kanske bakas en saffranskaka. Och sova. För inatt ska jag jobba. Tror att det kommer att gå bra, förra nattperioden var jag i lite mer fysisk och psykisk obalans i min tidiga graviditet.
/E

Sjuksköterska

Gastroenerologin är snart slut. I 10 veckor har jag varje onsdag tagit mig till hufvudstaden och lärt mig allt om mag-tarm-sjukdomar, samt serverats husmanskost av en bastant kvinna med lätt skäggväxt. Fint på något sätt, hon göder oss. Hon passar särskilt också eftersom sjukhuset ser ut att ha stått i Sovjet eller liknande. Dock bedrivs ju där ganska avancerad vård, så jag antar att det är där pengarna hamnar snarare än i renoverings-potten.. Man sysslar heller inte mat matransonering, så vitt jag vet.

Jag har även lärt mig (igen) att det är svårt att vara sjuksköterska. För att inte säga omöjligt. Kraven är stora från patienter, anhöriga och samhället i allmänhet. Det känns ibland omöjligt att leva upp till och optimal vård verkar inte kunna uppnås. Dessutom ökar kraven ständigt, men inte bemanningen. Varje utveckling av vården blir till ytterligare en arbetsuppgift. Vi ska ju vårda patientens alla delar; den fysiska, psykiska, sociala, kulturella och andliga. Redan där förstår man att det är svårt. Särskilt när utbildningen i princip saknar andligt och kulturellt perspektiv, och den ständiga tidspressen gör att dessa delar prioriteras bort. Vi utför också så mer och mer rutinarbete som inte är direkt kopplat till patientvård. Det senaste nu dagliga temperaturmätningar av mat och köksvaror, utöver de redan befintliga städen av avdelningsutrymmen...



Nåja.
Motionen var inte riktigt lika skön i morse kl 05.40 som igår. Jag fick nämligen springa genom snön till tåget för att hinna.. Knyttet fick ett abrupt uppvaknande och sprattlade hela förmiddagen. Fantastiskt fint. Förstår också att det inte vore omöjligt att jogga som träning trots mitt tillstånd. Är oerhört tacksam över den hittills obefintliga foglossningen.
/E

Promenixen

Det har snöat sedan inatt. Mest sidledes, så det är svårt att säga hur mycket som egentligen landat på marken. Dock tillräckligt för att vi alla ska förstå att hösten är förbi. Det innebär att jag idag fick lämna cykeln hemma, klä mig för krig och promenera till jobbet. Skönt med motion.


Lugn dag på jobbet. Knyttet har puffat så snart jag suttit stilla. Efter promenaden hem via staden lite spänt och ont. Nu har jag iaf inhandlat järntabletter på barnmorskans order. Dock ett mycket bra järnvärde, men ett -för att vara gravid- för lågt ferritin (järndepåer).

Ja. Jag är gravid. Ibland kan jag inte tror det!
Lindas mossaka till middag!
/E

Om semestern

I somras skrev jag att semesterbilderna får visas i November när allt är grått. Dock är allt vitt idag, men jag bjuder på gröna bilder.

Vi tältade oss upp från Linköping till Östersund med trevliga stopp
Det lagades och åts en del trangiamat. Här i Gävle, där var det 25 grader i vattnet.

Jag tog så många kvällsdopp att det är omöjligt att räkna! C's är lite mer lätträknade..

Vi besökte Falu Koppargruva

Åkte lite båt (lägg märke till mina väl valda örhängen :))

Också blev jag moster! Här 48 timmar gammal Felicia!

I Hälsinglandet cyklade vi

in till Bollnäs för att fira min 25års dag med Grekis mat. Jag fick ett tält för att mamma och pappa dog av skratt när jag sa att vi campade i ett 1,5-mannatält.

Vi cyklade mer! Dressin i Delsbo. Det var fantastiskt roligt! Men bullrigt så vi fick huvudvärk. Vi stannade vid en sjö, jag badade, och vi åt köttbullemackor.

Vi var kära

och knäppte en del knäppa kort.

Här bär jag hatt i Gävle och tror att jag är gravid. Det var jag inte :)

Så bra vi hade det! Nästa semester ska vi vara tre!
/E

Calles födelsedagspresent.

Vi spenderade fredag-lördag här. På Ombergs Turisthotell. Där åt vi en 4-rättersmiddag, den bästa vegetariska någonsin i säkert 3 timmar medan snön föll. Fantastiskt mysigt lyxdygn med övernattning och god frukost. Verkligen att rekommendera.

Idag 19 fullgångna veckor. Wow. Hälften snart avklarat, antar att det är de tyngsta veckorna som återstår.

/E