Dagen efter infinner sig alltid en tom känsla av meningslöshet. Jag tycker att livet är slentrianmässigt, att ingenting är som jag vill ha det. Jag känner ingen hunger och är inte sugen på någonting. Jag ligger i sängen och gruvar mig för dagens(livets!?) måsten. Söndag. Springa, städa, plugga.
Så hur ska jag omvända detta. Ja, det är nog bara att sätta igång. Även den här dagen kommer att lida mot sitt slut, och jag hade faktiskt roligt igår. Denna vår kommer också att lida mot sommar, med eller utan resttentor och med eller utan jobb.
/E
En blogg mest om att vara mamma. Men också om att vara kvinna, människa och sjuksköterska.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar