Löpningen inspirerar inte längre. Tycker mest att det är sjukt tråkigt att springa långt.. är inte taggad och ökar aldrig tempot. Idag sprang jag inte ens hela sträckan. Halvhjärtad.
När jag började SSK så var jag, vad jag minns, rätt så inställd på utlandsstudier i termin 5. De planerna rann rätt fort ut i sanden. Jag vet inte om jag sörjer det eller inte, kanske ångrar jag mig såsmåningom.
Springa, plugga, städa, äta, praktik. Gör jag nått annat? Ja, men det känns inte så.
/E
En blogg mest om att vara mamma. Men också om att vara kvinna, människa och sjuksköterska.
4 kommentarer:
Det är snart vår lilla du.
/Pappa
jag hoppas att du sover mer än du städar iaf. :)
Skicka en kommentar