Vecka 33 - check.

Den här måndagen andas söndag och jag är trött och rastlös. Lyckades tydligen skjuta på söndagskänslan en dag, kanske tack vare gårdagens stadsbrunch med fina vänner. Jag har haft finbesök hela helgen! Både av fin vän och en fin katt som jag tagit hand om (katter är ju rätt tacksamma att ta hand om, kräver i princip ingenting annat än mat och värme).

Det börjar bli lite tröttsamt att bara ha två sidor att sova på. När jag ska vända har höften och ryggen liksom inte återhämtat sig sedan förra vändningen så inatt satt jag upp och sov någon timma. Jag är inte direkt smidigheten själv, ändå ska jag testa gravidyoga vilket ju kan bli riktigt festligt.

Något strå bör jag väl dra till stacken idag, men det känns inte riktigt lönt. Det kommer ju en ledig dag imorgon också. Det är det som är det fina i kråksången.
/E

Hemmafrutrenden?

Alltså den här debatten om hemmafrutrenden känns som tagen ur luften. Visst finns det kvinnor som ser ut att leva på 1940-1960 talet, som bakar bröd, lagar mat och gör fint hemma. Detta betyder ju faktiskt inte att de servar och är ekonomiskt beroende av en man eller lever med 40-talets värderingar!
De bakar, stylar sina hem och klär sig "retro", men har många ett helt vanligt jobb, helt vanliga värderingar, eller kanske till och med tjänar pengar på sin livsstil via en blogg och annat. För dom här 80-talisterna handlar det nog mer om att lyfta fram kvinnan ur historien och kanske visa att det kvinnliga är lika värdefullt som det manliga. Och det är ju urbra!

/E

I spa't

Jag och C firade våra 4 år på Söderköpings Brunn i helgen. Strålande väder och en överdådig kakbuffé inledde visiten. Småkakor, prinsesstårta, fyra andra mjuka kakor (varav en choklad som smakade himmel), scones och ja allt! C var inte direkt stor i maten, men jag åt för två eller tre.
I varsin kimono gled vi ner till relaxavdelningen som inte alls var särskilt relaxing. Full med folk, barn och två högljudda bubbelpooler. Nåja. Min fotkur var avkopplande och C är nöjd med sin massage. Avslutade med en kopp te framför brasan efter en mycket god trerätters vegetarisk middag. Det är oerthört upplyftande att äta vegetariskt på så bra restauranger! På frukostbuffén fanns till och med plättar!

Vi tog två kort och inget av dem beskriver visiten så jag bjuder på mitt eftermiddagsfika istället. Kaffe och semla.

I Söderköping ligger ju också en prima tygaffär, så jag shoppade loss! Dock vill den riktiga inspirationen inte infinna sig och igår surade jag ihop för att sprättaren var borta (eller mest för att jag behövde den överhuvudtaget). Inväntar en tidning full med mönster och därmed inspiration.

Havandeskapsledigheten flyter på. Jag har en liten brainstorming med möjliga sysselsättningar, för jag vet hur rastlöshet känns och det kan ju vara många veckors ledighet kvar.
/E

Havandeskapsledig dag 2

Inleder utan sovmorgon men med tandläkarbesök. Tror dom borrade bort hela tanden, hade kanske varit bättre att dra ur skiten och sätta dit en ny. Nu endast ett tandskal fullt med plast och ett stroke-smile tills bedövningen släppt.

Läser tack vare pappa Marcus Birros krönika i expressen. Oerhört tänkvärt. Alltid ska tro och troende hånas. Det är så lätt att hata, men svårare att älska. Lätt att vräka in med fräna argument och trampa på med en nedlåtande attityd. Lika enkelt och billigt som kiss- och bajsskämt. Svårare att öppna dörrar, släppa in och välkomna. Är det kanske läskigt att öppna upp och älska?

"Som om dessa ständiga attacker på troende skulle vara modigt. Som om uppluckrandet av tro, helighet och tröst, skulle vara en ärbar bedrift. Vilket misstag det är.
Det är bara lathet. Det är futtigt och ovärdigt. Alla kan hata, det är enkelt. Att älska är tusen gånger svårare."

I övrigt väntar jag med spänning på Östersunds nya kommunslogan och hoppas att den är i klass med When in Europe, don't miss Skurup. Eller varför inte Flen - en kommun?
/E

Havandeskapsledigt?

Jag inleder min första lediga dag i väntans tider med en rejäl sovmorgon! Jag har ett stort sömnbehov och det ska bli fantastiskt att tillgodose det varje natt. Ett måste är också rostat bröd med smör och marmelad, sedan igår har jag ett lite ökat sug efter fett. Är det för att bebisen fettar på sig just nu? Eller är det bara jag själv som sysslar med dito?

Inser snarast efter frukosten att jag har en defekt. Jag måste ha städat omkring mig för att kunna slappna av. Därför har jag nu putsat och polerat i den grad att C snart kommer se mig som hemmafru och förstå att han själv inte behöver lyfta ett strå. Det kommer jag dock ha igen under spädbarnstiden om man ska tro amningsfilmen från föräldragruppen.

Föräldragruppen ja. Där har vi diskuterat föräldraroll, förlossning och amning. Sett förlossningsfilmer och amningsfilmer med en barnmorska som visar på ett tygbröst hur amningen går till. Mycket obehagligt - vuxna kvinnor och tygbröst för sällan tankarna till små hjälplöst fina barn... I samma film fick vi också se 60 sekunder av pappans roll under spädbarns tiden. Det var en man som dammsög, bar matkassar, plockade disk och bytte blöjor. Skönt - nu vet C vad som väntar!

Nu är det bara blomvattning och listputsning som återstår. (fortsätter jag så här är det snart ilfart till förlossningen...:))
/E

Nedräkning

Vilken lång natt! Jag har haft ont i rygg och höfter, varit upp och kissat tusen gånger och haft sammandragningar lika ofta. Tydligen andas jag väldigt mycket genom munnen nattetid vilket resulterar i slemhinnor lika torra som Saharas öken. När natten var över var jag lättad, men inte pigg tyvärr. Det var dagens gnäll, men faktiskt har jag självdistans nog att se det komiska. Hade jag ännu mer självdistans skulle jag lägga upp en bild på mig i den vita bodyn med röda hjärtan på som jag köpte igår. Jag måste verkligen se festlig ut med min mage, C skrattade nämligen tills han kiknade.

Nå. Idag bakar jag semeltårta till morgondagens sista pass på jobbet. Jag trodde aldrig att den här tiden skulle komma. Jag tror heller inte att tiden för förlossningen ska komma och ännu mindre att vi kanske håller vårt barn i famnen om +2 månader. Igår råkade vi se ett TV-program om graviditet och förlossning. Detta med bilder så detaljerade att vem som helst instinktivt kniper ihop benen.

/E

Tusende inlägget

Idag alltså fyra år tillsammans. C jobbat och jag har shoppade loss för flera hundra utan att prova en enda grej. Det är ju så krångligt med storlekar nu för tiden och så jobbigt att stå och kränga i ett provrum. Jag prickade rätt på vart enda klädesplagg iaf!


C klev precis innanför dörren med 4 rosor (en för varje år!) och geléhjärtan. Min fina! :)
/E

Ett år

För ett år sedan ungefär hade jag midja..

Jag sydde så många klänningar att jag tappade räkningen!
Det var nästan vår och jag var löjligt förtjust i småkakor..

och promenadskor.Sedan blev det vår och sommar till och med så vi åt frukost på balkongen. och middag. och lunch!
Det blir ännu mer sommar och vi hinner med auktionspicknick och en fantastisk sverigesemester i tält.Och under hela den här tiden tänker jag så mycket på bebisar att jag får svindel.
Vi åker till Hälsingland i september och jag är gravid i v 7.
Där vaggar vi min fantastiska systerdotter och tänker att det här är det viktigaste i hela världen.

Och det är det ju.

/E

Fruit

Strålande lördag. En solskenspromenad med C till en secondhandbutik där vi köpte en förtjusande keramikskål och skira gardiner.

Jag bjuder på bilder idag (kors i taket!)

Den frukt jag ätit typ dagligen under graviditeten. Apelsin alltså -vilken frukt! (tur att jag varit preggo under vintern kanske..)

Och en bild på mig i v 31. Ibland är det skönt att känna sig lite fin, och det gör man inte i mammabyxor upp till armhålorna - men i klänning däremot!

Klart slut! Nu jobba!
/E

Bakslag

Det här vädret paralyserar mig. Vore det inte för eftermiddagens vattengympa skulle jag ligga som nu i sängen under täcket tills C kom hem.

Denna dag är min enda lediga denna vecka. Kanske borde jag "ta vara på den", men det är en stressande tanke så jag bestämmer mig för att vila istället. Vila så jag orkar mina 4 sista pass på jobbet. Vila så jag orkar slå mig fram genom snön och stå ut tills marken blir bar igen. För det blir den va?

Sov du lilla vide än så är det vinter.
/E

Måndagen den sjunde februari

Det råder ingen tvivel om att det ligger vår i luften! Vi har till och med blåbärsris på köksbordet och jag kan cykla på bar mark nästan hela vägen till jobbet.

I helgen har mamma varit här! Lördagen bjöd på forsande ösregn och stadsstros (skoprovning, vilket kan få i gång vilket förlossning som helst) under paraply, söndagen på sol och ilsken vind, loppis och lunch i Gamla Linköping. Fint! Alla mammas minnen från hennes besök i Linköping består av måltider, fika och dåligt väder kunde vi konstatera.
Igår kväll var jag och C lite trötta så vi åt pizzarester och låg hela kvällen i sängen, åt apelsin och läste. Man borde verkligen äta fler måltider i sängen, det ger en sån lyxig ledighetskänsla.


/E

Swisch

Jag insåg igår att jag ju är i v 30! Det betyder att en vecka flugit förbi utan att jag märkt det, v 29 fanns inte i mitt sinne. 30 veckor känns som en magisk gräns, det innebär att det är 10 veckor kvar till fullgången. 12 veckor kvar tills gränsen för övergången, vilket jag hoppas slippa bli. Jag har dock noterat veckorna i min kalender fram till v 42, i början av maj. Jag ska försöka minska risken för otålighet och ledsenhet på slutet. Statistiskt kommer jag att gå över tiden.

Igår låg det vår i luften. Jag och C gick en hal promenad i skogen och åt vårig lunch i form av halloumiost, kidneybönor och sallad. Nu är vår lediga helg tillsammans över och arbetsveckan är igång.

/E

Lördagsnöje.

Fick äta frukost i sängen även i morse! Denna gång med C som sällskap, vilket ju är tusen gånger bättre än att äta frukost ensam. Lördagen bjöd på stadstur, loppistur och en liten stol att ha i hallen (skönt om jag inte orkar balansera på 1 ben längre). Vi drömde oss också bort på barnklädesavdelningen och fick med oss några små plagg att rada upp i byrån. Eftermiddagen bjöd på semla hos Linda! Fint värre.

Åter igen kommentaren av en främling "OJ så mycket mage redan!". Jag tycker att storleken är befogad, har ju drygt 11 veckor kvar. Då får man väl lov att vara lite rund. Grr!

God lördag.
/R

Om att längta

Jag känner mig generellt som världens lyckligaste! Den stundande våren kommer, om allt går bra, att bli den bästa och mest fantastiska! Jag kan inte tänka mig en bättre tid att få barn på. Vårt barn kommer med våren. Jag ser framför mig barnvagnspromenader på grusig asfalt och vårfloder i dikena. Smältande snö och knoppande krokusar. Om tre månader har vi kanske vårt barn här! Det ska bli spännande att se hur livet förändras, saker omprioriteras och fokus förskjuts från oss själva till den här nya lilla människan som vi aldrig kommer att sluta oroa oss för. Calle kommer att bli den bästa pappan, och jag den bästa mamman till vårt barn som inte kommer lida brist på kärlek.

Nu tänker ni it's not all glamour and pink, och nej visst. Jag förstår att jag kommer att slita mitt hår över sömnlösa nätter och onda babymagar. Men jag vet att det är värt det.

Alla ovan känslor gör det svårt att lägga fokus på den vardag jag befinner mig i (läs: jobbet), därför är jag glad att jag endast har 3 veckor kvar att jobba. Det är nog för allas bästa :)

Sedan har jag minst/max 70 dagar att ställa om och känna in.
/E

Tisdag

Den långa helgen på jobbet är avklarad. Jag belönade mig själv med en semla igår och har idag spenderat hela förmiddagen i sängen, till och med frukosten åt jag där. Det är svårt att ta vara på enstaka lediga dagar inklämda mellan allt jobb. Jag anstränger mig för att vila fast min uppvarvade kropp tror att tempot ska vara högre.


/E

Fint

Jag har kunnat cykla till jobbet hela två dagar! Men idag kom det några snöflingor och minusgrader som förbjuder alla havande kvinnor att använda hjul istället för ben.

Jag jobbar i helgen. Jobbar, syr och äter 200 g choklad själv i sängen bredvid C. Skrattar högt åt en knäpp tv-serie och läser om förlossningar. Förbereder. Låg i sängen hela fredagsförmiddagen och tänkte på sånt man behöver.

Ikväll har vi mellan chokladätandet och tv-serierna tittat på små babykroppsdelar som flyter förbi genom magen. Det är fantastiskt. Och mer fantastiskt att det är vårt barn. Och mest fantastiskt att vårt barn snart ska ut i världen.

Snart. Ja det känns snart faktiskt. I princip bara 3 veckor kvar på jobbet. 3,5 om man räknar noga.
/E

Och snart har jag och C varit tillsammans i 4 år. Bilden är en av de första som togs på oss tillsammans. Korridorsfest i Ryd. Vi var ännu yngre då.

Tick-tack

Vi har haft en utmärkt helg! Det bar av till Sthlm där vi hade reunion med gänget från sjuksköterskeutbildningen med respektive. Trevligt och roligt på tusen sätt!

Idag är det exakt en månad tills jag får sluta jobba och bara gå runt och vänta/längta barn. Allt mitt fokus ligger ju graviditet, förlossning, Calle, nu och framtid. Det är så mycket jag vill ordna och fundera på att jag inte har tid att jobba, tycker jag. :) Hur gör alla kvinnor som arbetar hela vägen fram till förlossningen?

Hur som helst. Jag och C har för första gången köpt kläder till vårt barn. Det var rea på HM och vem kan låta bli. Jag slog även till på ytterligare ett par mammaplagg, för inte lär jag bli mindre.


I övrigt - nedräkning till våren.
/E

V26

Ja här har ni min "ovanligt stora" (inom situationstecken för att det är den kommentaren jag får) mage för v 26. Kanske bär jag vårt barn långt fram i magen, kanske är jag otränad, kanske har jag ett hav av fostervatten där inne. Hur som helst så är jag glad och fantastisk. Och andfådd, och lite sömnig.




Jag har nu bokat SPA-weekend för att fira mina och Calles 4 år tillsammans. Det blir en perfekt inledning av havandeskapsledigheten. Då ska någon ta hand om mina fötter, vid det laget lär jag inte nå dem själv nämligen :). Kanske får jag också köpa ett ton tyg på Söderköpings fantastiska tygaffär så jag har någonting att göra tills bebisen kommer. Troligen behöver jag också ett besök till strumpfabriken för inköp av stödstrumpor..


/E
(fråga mig inte om den svarta ramen runt bilden, det blev nå fel i bildhanteringsprogrammet..)

Vår i luften!

Nog är jag lite tröttare nu än för några veckor sedan. Den maniska sömnaden jag då ägnade mig åt tar så mycket energi nu att jag blir trött av att bara titta åt mönsterarket och det pussel som där behöver läggas. Sömnad är alltså inte helt okomplicerat, så idag har jag istället bakat bröd! Tekakor och frallor med pumpa- och solrosfrön. Inte heller helt okomplicerat, men helt klart utan pusselbitar. Belöning: Nygräddade tekakor med ost och jasminte. Mums!

Denna våriga januaridag bjöd också på en kort och hal promenad. Jag längtar tills min kropp och mitt sinne klarar lite hårdare fysisk aktivitet. I nuläget är stavgång en killer så löpning eller gympapass är inte att tänka på. Dock vattengympa för gravida som börjar på fredag - hej tyngdlöshet! I övrigt är jag nöjd om jag orkar gå mina 20 minuter till och från jobbet.

Imorgon ska jag vara rysligt inaktiv så jag orkar jobba på kvällen. Förhoppningsvis är det lite lättare på avdelningen, rent fysiskt.

Nu är sista brödplåten ur ugnen och jag ska nog sova ett slag på C's bröst innan det är dags att laga middag.
/E

Countdown

v 25
"Nu växer magen och blir tyngre. [...] Kramper är vanligt och kommer att vara det även längre fram. Undvik att knipa med tårna. [...] Det kan hända att du lättare blir andfådd nu.."


Jag skulle vilja säga att magen har vuxit och blivit tyngre sedan v 15, att jag fått kramp/sendrag när jag knipit med tårna sedan V.22 och att jag varit anfådd sen typ.. dag 1.

Det är säkert heeelt normaalt det också! :)
/E