Ni kanske känner av den syrliga bitterheten i bloggen. Idag var jag uppvarvad i sådan redan innan jag kom till jobbet - definitivt en varningsklocka. Kan man bli sjukskriven för bitterhet och boredom?
Min chef tycker iaf att det ser lovande ut med förlängt vikariat efter nyår, men idag ska beslutet om helgarbetet fattas, och andra sparkrav. Hu. Min grundfråga i detta är; Hur mycket ska man offra sig för arbetets skull? Lever man för arbetet eller tvärtom?
Nå. Egentligen är ju hösten fin och jasminete gott. Rostat bröd är ju också fantastiskt, speciellt med Winbergs plommonconfiture på. Trots detta har min uppåtgående utvecklingskurva ersatts mot otrygghet och bitterhet. Jag vill luta mig tillbaka och känna att det löser sig, men jag trodde faktiskt inte att det var såhär att arbeta för landstinget.
/E
En blogg mest om att vara mamma. Men också om att vara kvinna, människa och sjuksköterska.
3 kommentarer:
Jag tror på dig syster.
Lade bilnyckeln i brevinkastet samt en liten liten liten tackförkattvaktochlånavbilen-present. Hoppas den gör en frusen cyklande C och en halvbitter förhoppningsvisintevaranannhelgarbetande- Emilie lite gladare :)
Tips från coachen: Byt fokus.
kram.
Skicka en kommentar