Tunnelseendet

Det känns som att det var veckor sedan jag skrev. Har jag gått under jorden? Försvunnit? Grävt ner mig? Man kan tro så.

Men nejdå... Jag har bara praktik. Kliver upp 05.20, vilket jag bör vänja mig vid snarast. Snart kommer det troligen att kännas som sovmorgon de dagar klockan får ringa först klockan 7.

Så hur är det att ha praktik då? Rätt bra, men det sliter att skriva c-uppsats samtidigt. Tvätt och disk får samlas på hög och i troslådan ligger de allra färgstarkaste och mest mönstrade kvar. Sjukhuskläderna är nämligen rätt genomskinliga, men snart måste jag dock trotsa det med en genomskinlig "Drama Queen"-rumpa med röda kantband. Nöden har ingen lag.
Praktiken sliter inte bara på lägenheten och troslådan, utan även på skallen. Idag förstod jag inte vad min handledare menade när hon sa "Man vill ut" och syftade på det fina vädret. Jag trodde att hon sa någonting på latin; mavilut eller så, som ju inte ens är ett ord. Jag kan heller inte räkna 5x2, men det är väl mer ett normalläge...

Jag ska nog gå och lägga mig. Nu.
/E