Om väntan

En av de sista bilderna på magen

För snart ett år sedan märkte vi att vi väntade barn. När jag läser min dagbok från förra året så inleds varje dag med "Jag är SÅ trött!", och bara några dagar senare förstod vi varför.

Nu är hon här och det är ju helt otroligt när man tänker på det! Tänk att det var den här lilla skrutten som låg där inne och sprattlade i nio månader! Att det var hennes vassa små hälar vi kände genom min spända mage. Att det var just hon som hickade så hela magen guppade och att det är hennes rörelser i magen vi filmat.

Och tänk att det är hon som tjuter av glädje och ler stort när vi leker rymdskepp! Hon som nyss var i magen! Och hon som ska börja upptäcka världen med oss, och vi med henne.

Jag får svindel! Jag är så glad!
/E