Varje natt som dottern sover oroligt tänker jag att det måste vara en tillväxtfas, en period, tänder och liknande. Dottern är dock fortfarande tandlös, så jag har haft fel åtminstone på den punkten. Kanske är det helt enkelt så att bebisar sover oroligt då och då. Och då sover även mamman oroligt. Eller inte alls. Frågan är varför dottern helst vill somna med fingrarna i mammans mun, eller med handen knuten runt näsan. Hemskt svårt att somna själv då.
Ja idag är jag hemskt trött, vilket passar synnerligen dåligt då dottern var extremt pigg och högljudd på morgonkvisten. Mamman var extremt tyst. Stackars barn. Nu sover hon dock och jag dricker kaffe. Kanske borde jag också sova, men den här ensamtiden är guld för humöret.
I övrigt är det givetvis fantastiskt att se hennes framsteg och glada humör. Som om jag behöver påpeka det för att ni inte ska tänka att jag är en sån där gnällig och missnöjd mamma. Det är jag i huvudsak inte.
Nå. Min overlockmaskin har kommit och vi är snart vänner. Jag lär mig trädning och inställningar så sakteliga. Snart vågar jag nog sätta nålarna i ett riktigt plagg. Woho!
/E
En blogg mest om att vara mamma. Men också om att vara kvinna, människa och sjuksköterska.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar