Kära barn!

Kalla fakta handlade om barn som förolyckas och skadas i förskolorna. Det är ju alltid hemskt när barn skadas eller dör. Lika hemskt var det än sker. Jag vet att en mamma inte kan hålla ögonen på sitt barn dygnet runt och att en olycka händer på två sekunder. Hur ska vi då begära att 3 pedagoger ska kunna hålla ögonen på 17 barn? Givetvis ska miljön vara säker och risker minskas så gott det går. Men alla olyckor kan inte undvikas.

Igår fick Ester en kopp nybryggt kaffe över sina små ben när jag vände ryggen till och inte visste att en kopp ställts inom hennes räckhåll. Mina superkrafter slog in blixtsnabbt och fem sekunder senare hade jag fått av henne byxorna och hon satt i handfatet. Jag var förvånansvärt sansad och hon klarade sig med ett akutbesök och några små 1a gradens blåsor. Det hade kunnat bli mycket värre då rodnaderna var decimeterstora till en början. Det är tur att jag vet vad man ska göra. Och det är fantastiskt hur förälderhjärtat hoppar över ett slag när ens barn gör sig illa. Just idag hoppar det över ett slag vid varje liten hostning.

Lite skakade är vi nu tillbaka på banan med vissa kafferestriktioner. Idag har vi lekt och slappat inne samt tagit en sovapromenad och jag passade på att äta en fantastisk crêpes ute på stan. Rekommenderas!
/E