dag och natt

Det här med att vända på dygnet gick sådär. Strax efter 12 kunde jag inte vara vaken längre, mest för att TVn inte erbjöd något underhållande och jag läst alla bloggar tre gånger. Med ett leende på läpparna konstaterade jag att imorgon kan jag sova hur länge jag vill - vaknade ändå innan 10.

Jahapp. Det får bli en lur i eftermiddag. Solen strålar och dagen kommer att bli riktigt fin. Hur kan man sova bort det?

Dessa kommande tre veckor går jag 7 nätter. Och det med skräck. På 16 patienter är det jag och en undersköterska. Hu.
I tre veckor kommer jag alltså inte att veta vilken dag det är, eller vilken tid på dygnet det är.

Bara det där rackarns askmolnet kan åka iväg så vi tar oss till Umeå på torsdag!
/E