Avskrivning

Första "riktiga" dagen på jobbet. Vi var två vikarier som skulle se till att 8 boenden får mat och kommer i säng. Det är inte så farligt, bara det att en av oss slutar kl 20, den andra halv 9. Innan dess ska allt vara gjort plus att vi ska hjälpa till på den avdelning där det bara är 1 personal som ska lägga 8 boenden. Ekvationen går inte ihop, hur jag än räknar. I övrigt är personalen bra och duktig. Några är bättre än andra, precis som på alla arbetsplatser.

Det gör ont i hela mig varje gång jag måste lägga en gammal människa innan 21 på kvällen. Och det gör man ju på alla (?) äldreboende, åtminstone alla jag jobbat och praktiserat på.
Det pratas om att undvika nattfastan (det som alltså blir typ 12-14 timmar utan mat om de inte vaknar och får nattmacka), genom att ge mellanmål. Men vitsen med mellanmål försvinner ju om det ges i direkt anslutning till middagen som de äter vid halv 6. Mellanmålet som dom får (så fort tallriken plockats av bordet i princip) är bara till för att det ska stå en signatur i pärmen "mellanmål, nattfasta".
Gör jag de gamla en tjänst eller en otjänst genom att lägga dom tidigt? Är de trötta på riktigt? Allt jag har läst om åldrande tyder på att sömnbehovet minskar med åldern. Men visst, dementa och sjuka behöver kanske mer vila. Men jag tvivlar på att de behöver 14 timmars sömn. Dessutom har de flesta dementa svårt att uttrycka sin vilja på ett bra sätt. En del kan inte prata. Hur vet jag då, om jag inte känner dem väl, vad de vill göra eller vad deras oro beror på?

Jag har vid flera tillfällen ikväll tänkt att jag inte vill jobba så här*. Jag klarar inte av det. Jag försöker att hela tiden förbättras, utveckla mitt tänk, lära mig att säga ifrån när kollegor gör fel och är hysteriskt stressade (var aldrig det kring dementa!). Jag försöker att se den boendes individuella behov. Men det är svårt när vården är inrutad i ett rutinmässigt mönster. Jag kan ju inte förändra det själv, men jag är starkt övertygad om att jag har rätt. Gamla är egna individer med rätt till autonomi!

Idag har jag några gånger hört personal säga till den gamla "Det är för din egen skull förstår du". Skitsnack. Vi lägger inte de gamla kl 19 för deras egen skull! Det är inte heller för deras skull som vi byter blöjan i sängen istället för på toaletten. Det är för vår skull. För att det ska gå snabbt och smidigt och för att nattpersonalen inte ska gå i taket om inte alla ligger när de kommer kl 21.

Varför kan inte 1 kvällspersonal gå till 22 och tillsammans med nattpersonalen hjälpa de gamla som vill sitta uppe till dess?
Det känns som att jag måste dra ett jättelass. För jag vill verkligen förändra. Stångar jag skallen i sten?

Jag vill poängtera att personalen där jag arbetar är duktig, att de oftast försöker ge av sin tid. Att problemet inte beror på personalen i sig, utan på för lite personal. Detta är som sagt min första dag. Kanske var kvällen onormalt hektisk. Eller kanske är det så här en kväll ser ut på de flesta äldreboenden i landet. Vi får se hur detta artar sig. Kanske tar jag tillbaka vart enda ord.


/E

*Jag har vid ett eller två tillfällen även tänkt att jag vill jobba så här. Att jag trivs och att det vore mysigt att öppna en dag- och kvällsverksamhet för gamla. Med fik, pyssel, allsång-på-skansen-kvällar och boule.