Jag har en fantastisk bok! Den handlar om tanter och deras hattar. Författaren har rört sig i stockholm och gjort korta intervjuer med hattbärande tanter. Det handlar om mode förr och nu och om livet förr i allmänhet. Tanterna är så tjusiga! Någon poserar med en hanskbeklädd hand mot kinden, några har turban och ser rediga ut.
Åh. Jag älskar tanter! Jag känner nästan vördnad inför deras stora livserfarenhet, all den tid de sett passera och allt de varit med om. Jag älskar att höra tanternas (och nåväl.. gubbarnas) berättelser om kärleken när de är patienter på avdelningen.
Någon dag kanske jag bjuder in mig själv på fika hos tanten mitt emot. Hon ler alltid så glatt!
/E
4 kommentarer:
När jag bodde på storgatan bakade jag en kaka åt granntanten som var så ensam och förvirrad, sen stod hon i hallen titt som tätt och tjoade över att inte hitta hem. Ringklockan på dörren hittade hon tydligen inte heller =/
Haha, du menar att jag borde vara på min vakt?
Ja, eller börja låsa dörren efter du bjudit grannen på fika ;)
Vilket roligt tips! tack
Skicka en kommentar