Kroppar

Jag är nöjd med mig själv! JA, man får vara nöjd med sig själv! Min kropp fungerar alldeles utmärkt, och när jag håller mig till mina normala träningsrutiner (ett par-tre gånger/v + cykel till och från skolan) så känner jag mig stark och snabb. Träningen ger en kick och jag tycker oftast om mig själv. Jag tänker på vad jag äter, men har oftast inga regler eller förbud. Jag har lagt ner Projekt Solbränna för all framtid och har även slutat att bry mig om ifall min hy är blek eller inte. Huvudsaken är att den inte är torr och/eller kliar - där någonstans har jag lagt ribban. Jag kan gå utanför dörren både med och utan smink. Dock har jag en svaghet för kläder och står ofta framför spegeln och provar olika kombinationer, men inte för att jag känner mig ful i det ena eller andra - utan för att jag känner mig mer eller mindre fin!

Vi är ju bara människor! Fina människor! Med eller utan födelsemärken, hudbristningar, solbrännaränder, hängiga bröst och ärr. Jag vill kunna njuta av det utan att behöva förändra och förbättra!

Så här har det inte alltid varit, jag har haft mina skov av komplex och tonårsångest. Även nu kan jag ha perioder av sämre självkänsla. Självklart kan jag få ångest när jag ätit väldigt onyttigt några dagar. Men inte fasen missunnar jag mig själv livets goda! Ikväll blir det svamprisotto och vitt vin.
/E

*Ja visst, det är lätt för mig att säga som har ett normalt BMI osv osv. Jag har aldrig varit överviktig och kan inte förstå hur det är. Dock inbillar jag mig att det är lättare att gå ner och sköta om sin kropp om man inte hatar sig själv, eftersom hat ofta ger ett självdestruktivt beteende. Men vad vet jag..