C är i Amsterdam på jobb över dagen. Jag ägnar kvällen åt noga övervägande av hur jag lägger min röst i årets val. Detta genom att surfa på de partier som enligt mig ligger på rätt sida av linjen. Jag kommer att rösta röd-grönt, utan den minsta tvekan. Jag tror på solidaritet, på deras förslag kring vård- skola och omsorg och jag har endast hos dem sett ett ord om jämställdhet mellan män och kvinnor.
I övrigt tror jag inte att alla människor har samma förutsättningar, att alla föräldrar vet vad som är bäst för sina barn, att handikappade mår bättre av indragen assistans eller att sjuka mår bättre av att jobba. Och kanske blir sjukvården bättre av privatisering, men jag tror inte att den då kan utnyttjas av de som behöver den mest, eftersom dessa ofta är låginkomsttagare.
Därför - rödgrönt.
Och jag håller alla tummar som går för att SD håller sig utanför spärren. Det bubblar av ilska i mig när jag ser argument från SD-väljare, hör SD's politik. Men det bubblar också av skratt när jag ser prov på deras oseriösa politik och ser dem bli nedpratade av seriösa politiker. Även detta en anledning att rösta röd-grönt, då med tanke på Fredriks uttalande om att använda SD som stödparti. Hu.
/E
Även enl valkompassen är jag röd-grön. Inte helt ute och cyklar.
En blogg mest om att vara mamma. Men också om att vara kvinna, människa och sjuksköterska.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar